Fick veta att min sambo varit känslomässigt otrogen i över en månad vid nyår. Jag har ältat och ältat, varit arg, ledsen och velat döda honom. Men det tvingade honom att börja prata så vi valde i slutänden att ge de en ny chans. Det jag känner är det värsta vid otrohet är att jag inte vågar säga det till nån, för folk dömer MIG för jag är så jävla korkad som stannar hos honom.
Kul med respons. Dock var det ju inte en diskussion om vad folk tycker om otrohet och om vi som blivit utsatta ska stanna eller ej.
Är realistisk och vet att detta kan skita sig fullsändigt men jag vill och jag hoppas att detta kommer gå att komma över. Därför vill jag omge mig med positivitet kring detta.
Denna tråd kan vi försöka att peppa varandra och ge råd. För er som vill diskutera andra saker runt otrohet ber jag er göra det någon annanstans.