Snart skilsmässa- hur går man vidare?

Har sedan tillsammans med min man sedan 2011.Är stor åldersskillnad mellan oss.Första 2 -3 åren var var bra men sedan kröp ett annat beteende från min man fram.Att han är dominant och väldigt manlig och tar snabba beslut, det visste jag och till en början det som attraherade mig.Detta beteende eskalerade dock och gick över till svartsjuka, en avundsjuka/svartsjuka gentemot mitt barn (sedan en tidigare relation), plötslig ilska, reagerade på saker som inte var en stor grej.Han har kallat mig saker som man inte ska kalla någon som man påstår sig älska, verbal/psykisk misshandel av främst mig men även mitt barn, hans beteende är ett klart sätt att visa att han vill ha mig för sig själv.Fick nog efter han bett för tusende gången att ta min skit och dra.För att skydda ,rädda främst mitt barn men även mig själv.När jag väl gjorde det fattade han inte att det var på riktigt, han ville bara ha en reaktion , sa han.Han menade inte det han sa.

Efter han gått med på att gå på familjerådgivning och börjat gå i en grupp där man pratar om sina aggressioner,står vi här och stampar.Vi kommer inte framåt.Mitt barn är rädd för honom och kommer aldrig förlåta honom.Jag känner att mina känslor finns inte där heller.Vi bor inte tillsammans men har daglig kontakt de veckor mitt barn är hos mig.Varannan vecka bor jag hos honom.Vi grälar mest samtidigt som han ständigt berättar att jag är det bästa som hänt honom , att han älskar mig och mitt barn så mycket....

Det är bara dagar det rör sig om sedan är skilsmässan ett faktum.

Men.... hur går jag vidare?Just nu känner jag bara, vem vill ha mig?En feg person som så starkt hållit fast i en sådan osund relation?Börjat ifrågasätta mig själv,kanske är jag den där isbiten, känslokalla, själviska, självupptagna, vuxenmobbare person som han säger att jag är?Det kanske är så människor upplever mig? Vem vill då ha en person som jag?