Inlägg från: Jojjans |Visa alla inlägg
  • Jojjans

    Bf September 2019

    Anonym (chockad!) skrev 2019-02-17 21:42:42 följande:

    Tycker mina bröst har minskat i storlek/svullnad senaste dagarna...är det normalt?! Tänker att de borde behålla sin storlek men även ömhet ett bra tag till?! Någon som känner samma?


    Mina gick ner i svullnad och ömhet för en vecka sen och jag blev lite orolig. Men i torsdags såg vi hjärtat på vul så jag har slutat haka upp mig på brösten då det iallafall inte indikerade nåt för mig.
  • Jojjans

    Vilken vecka är du i, och enligt vilka beräkningar?

    8+5 enligt min äl (tempar) och bekräftat vid vul.

    2. Barn sen tidigare?

    Inga

    3. Tidigare graviditeter som inte gått vägen?

    Sent missfall i vecka 16 i september. Tidigt missfall i vecka 6 i december.

    4. Antal försök för att få till denna graviditet?

    Blev gravid direkt efter missfallet i december.

    5. Hur berättade du för din partner?

    Jag kände redan på äl+5 att nånting hände och efter det diskuterade vi symptom dagligen. Analyserade tidiga tester tillsammans tills vi båda var övertygade om att det var ett plus.

    6. Vilka andra har du berättat för?

    En vän (som frågade rakt ut) och min syster. Alla vet att vi försöker sen det sena missfallet så kommer det frågor om det så berättar vi, annars väntar vi till efter KUB.

    7. Cravings?

    Inga cravings, men är mindre sugen och mer kräsen på mat. Det godaste jag vet just nu är citrusfrukter, juice, saft, isglass och smoothies.

    8. Krämpor?

    Mycket tröttare än vanligt. Extremt hungrig snabbt, och får lätt blodsockerfall. Illamåendet kom och gick förra veckan. Får ligamentssmärtor och trötthet runt bäckenet om jag ansträngt mig fysiskt.

    9. "Känning" om visst kön?

    Ingenting än. Innan mitt sena missfall i höstas fick jag en extremt stark känsla av pojke i vecka 12, vilket sen visade sig stämma. Får se om jag känner något denna gång.

    10. Det är tidigt, men har ni funderat på namn?

    Har en väldigt lång lista i mobilen där jag fyllt på fina namn sen 7-8 år tillbaka. Sambon gillar alla jag gillar men vi har inte börjat bestämma än. Kommer vänta tllls vi träffat bebisen innan vi bestämmer helt. Personlighet och namn måste ju passa ihop :)

  • Jojjans
    Ourlittlesecret skrev 2019-02-18 12:51:06 följande:

    Vi såg ett tickande hjärta idag på VUL. Helt otrolig känsla. Ska boka KUB imorgon måste vänta på att remissen skrivs idag. Bebisen va 2,53 cm och sprattlade runt ordentligt där inne :D köpte första bodyn idag också bara för att nu tänker jag faktiskt våga tro på de här trots att jag varit kritisk och haft katastroftänk fram tills nu.


    Grattis! Visst är det en magisk känsla att äntligen se att det är nåt där? Hur mycket kunde ni se på ultraljudet? Vi gjorde ett i 8+1 och då var det bara en liten blobb med flimrande hjärta...
  • Jojjans
    Daphodil skrev 2019-02-20 08:30:37 följande:

    Igår fick jag åter en liten brun flytning och minskat Illamående. Idag är illamåendet lite tydligare, men jag blir så stressad. Funderar på privat vul, men det blir inte förrän v 10 isf, och då känns det som KUB ändå är runt hörnet. jobbigt.


    Jag förstår att det känns läskigt med bruna flytningar, men det är helt normalt och behöver verkligen inte betyda något. När jag var gravid i somras så hade jag små blödningar ellerhur bruna flytningar vid fleragillfällen men allt såg bra ut hela tiden (missfallet i v16 adr inget med blödningarna att göra).

    Beroende på när du har kub så tycker jag att du kanske ändå ska boka in ett vul för att lugna dig.

    Jag har gjort tidigt vul 8+1, kommer göra ett till vul/ul 11+0, och sen KUB 12+2. Jag tycker ändå att väntan är olidlig och blir så lugnad av att se att allt ser bra ut.
  • Jojjans
    Tigerkvinna skrev 2019-02-21 19:07:41 följande:

    Var på gynakuten idag för jag har åkt på ett så extremt illamående att jag inte ens får behålla vätska. Var påväg åt fel håll med kroppens salter så fick 1L dropp idag, ska tillbaka på tisdag. Som säkerhetsåtgärd ville dom kolla till den lilla, så det positiva var att jag fick ett extra ultraljud :P 

    Blev framflyttad igen, så nu går veckorna fort. Nu är jag helt plötsligt i v.7+5 istället för 7+1 så går ju in i v.9 redan i helgen. 

    Den lilla larven såg nu ut som en liten teddybjörn. Vuxit 0.8 cm på 6 dagar. Hjärtat slog så fint och dom små paddlarna vibrerade, och hela lilla teddybjörnen ville inte vara still riktigt utan vickade fram och tillbaka. Så även om jag mår totalt skit så mår lilla björnen alldeles utmärkt. 


    Vad härligt! Både att se den lilla och att bli framflyttad. Vad får du då för BF-datum?
  • Jojjans
    Daphodil skrev 2019-02-21 18:09:44 följande:

    Inskrivning idag. Bm bestämde sig för att skicka remiss för ul pga mina upprepade bruna flytningar. Det blir på måndag så håll tummarna!


    Vad skönt med en så snäll bm, måste kännas lugnande att få ett ul så snart!
  • Jojjans
    Mamaamu skrev 2019-02-22 15:46:36 följande:

    Jösses. Säg att det finns fler här var ens byxor börjar sitts tajt över magen? Är på väg för att köpa ett par mama jenas nu. Alternativ ett par vanliga större. Går in i v 13 här. Jag går ju bara och väntar på att magen ska bli mindre uppblåst och sjunker lite men nej då.


    Jaa min mage har varit så uppsvälld redan sen vecka 6. Men jag avskyr tighta byxor, köper alltid jeans några storlekar för stora och har alltid lite oversize byxor och tröjor, så för mig går det bra ändå. Jag hann ju gå ända till vecka 16 i somras så då köpte jag även på mig en storlek större av mina tre par favoritbyxor, så jag kommer klara mig lääänge i mina vanliga kläder. Däremot vill jag nog snart ha gravidtrosor och tights/långkalsonger som inte skär in i magen :/
  • Jojjans
    Anonym (Orolig och stressad) skrev 2019-02-24 21:29:02 följande:

    Hej. Är gravid i vecka 10. Kan inte slappna av. Var gravid förra året och såg ett tickande hjärta på KUB i vecka 12. I vecka 19 när vi skulle på RUL så visade det sig att barnet dött strax efter vecka 12. Jag gick alltså 6 veckor utan att kroppen sa ifrån. Hade alla tecken kvar. Samtidigt fick jag besked om att jag hade cellförändringar som behövdes tas bort och min man blev dålig. Vi har också sen tidigare 2 barn (8 och 10 år) som tog det hela väldigt hårt. Har även varit med om en ofostrig graviditet som avslutades med skrapning. Så nu har jag svårt att vara glad och njuta. Är så rädd och har ångest att det ska hända igen och min man får också ångest när jag försöker prata om det. :( Är extremt trött och är illamående nästan hela tiden (utan att kräkas). Är så ledsen och känner mig ibland så ensam då jag inte vill ge min man ångest genom att prata om det. Har pratat med en psykolog kändes dock inte så mycket bättre när jag gick därifrån. Har fått tid för KUB i vecka 13 och extra ultraljud i vecka 16. Har ändå svårt att slappna av. Utöver detta har jag nyligen bytt jobb (provanställd) och är stressad över hur det kommer tas på jobbet när jag berättar :(


    Jag förstår verkligen att du är orolig och stressad med tanke på dina erfarenheter, förstår om du känner dig lurad av kroppen och har svårt att känna tillit till att det kommer gå bra denna gång.

    Jag har inte varit med om samma sak, men förlorade en levande och frisk bebis i vecka 16 i september pga för tidig vattenavgång, pga infektion. Det var fruktansvärt och sorgen efteråt var otroligt tung. Jag gick och pratade med en psykolog, en kurator, min bm, och berättade för många runt omkring mig vad som hänt (vi hade knappt hunnit berätta för några att jag var gravid). För mig har det hjälpt att få älta och prata om det Mycket. Om du känner att psykologen inte gav dig så mycket så kankse det finns andra i din närhet du kan prata med för att få utlopp för alla dina tankar? Eller en annan psykolog/kurator?

    Jag tycker också att det låter som att din man verkligen skulle behöva gå och prata med någon professionellt om han inte ens kan höra om det som hänt utan att få ångest. Det måste göra det hela otroligt jobbigt för er båda att inte kunna sörja tillsammans i det här. Jag tycler inte det är konstigt om alla känslor kommer tillbaka extremt starkt ifall ni inte helt bearbetat det som hände eller kommit till en punkt där ni kan mötas i det.

    Utöver att prata har jag jobbat väldigt mycket med acceptans, bla genom meditation. Att det som hände hände av en slump, det finns inget jag kan göra åt det eller hade kunnat göra för att förhindra det. Jag kan inte kontrollera vad som händer i min nuvarande graviditet, så jag har jobbat massor med att förlåta kroppen för vad som hände. Så att jag i den här graviditeten ska kunna försöka lita på att kroppen gör vad den ska, jag kan inte kontrollera det, jag måste lita på skeendet.

    Har också försökt bära med mig tanken att i slutändan kommer det bli perfekt. När jag väl får mitt barn så kommer allt falla på plats och jag kommer se meningen med att det blev som det blev. Jag önskar såklart att det som hände aldrig hade hänt, men jag hade inte heller velat vara utan vem jag blivit av den här erfarenheten och alla insikter jag fått om att våga släppa kontrollen.

    Vi är i samma vecka, och jag går in i vecka 11 på onsdag och har KUB om 2,5 vecka. Jag har redan sett hjärtat slå i vecka 9 och försöker att inte tänka för långt framåt, utan tar en dag i taget. Vad skönt att du fått ett extra ul i vecka 16 för att se att allt ser bra ut! Jag hoppas att jag kan få samma. Jag vill helst försöka stärka mitt lugn och acceptans ännu mer, men känner jag oron komma krypandes när vecka 15-16 närmar sig så köper jag kanske en doppler.

    Stor kram till dig! Jag förstår att det är tufft. Glöm inte att det KAN gå bra också. Det är det mest troliga scenariot. Det måste få vara våran tur nu.
  • Jojjans
    Solgul skrev 2019-02-26 19:11:22 följande:

    Ja, här går det inte så bra. Fick en blödning på jobbet idag, blödde igenom trosor och blödde ner byxor. Inget ont. Fått göra ultraljud där de inte kunde se något tydligt avvikande, hjärtat slog och fostret rörde på sig. Moderkakan låg över inre modermun vilket är vanligt så här tidigt i graviditeten men som kan orsaka blödning när livmodern växer

    Kommit mer färsk blödning i samband med toalettbesök senare under dagen. Vet inte vad jag ska tänka, finns inget att göra mer än att vänta och se.

    En riktig skitdag. (Men en dag närmre svaret på NIPT)


    Usch så jobbigt, förstår att det är en skräckfylld upplevelse även om det dåg bra ut på ul. Jag fick en svagt rosa flytning igår och bara det har jagat upp mig, så kan bara föreställa mig hur orolig man blir när det istället är färskt blod, och mycket. Hoppas du slutar blöda snart för det tär så mycket på psyket. Stackare <3
  • Jojjans
    Daphodil skrev 2019-02-27 20:25:19 följande:

    Sökte på missfallsrisk efter ett första normalt ultraljud i v 7-12. Hittade en studie gjord på ca 700 australiensiska kvinnor. Där skriver man att risken för friska kvinnor där man sett hjärtaktivitet i vecka x, i vid graviditet med ett foster, var:

    9,4% i v 7,

    4,2% i v8,

    1,5% i v 9,

    0,4% i v 10 och

    0,7% i v 11.

    Det är ju bara EN studie och det går inte att säga att detta stämmer generellt, men det var trevliga siffror att titta på.


    Det såg fint ut ju! Men märkligt att risken blir högre om man sett hjärnaktivitet i vecka 11, än om man sett i vecka 10. Har du länk till studien? Älskar att läsa fakta :)
Svar på tråden Bf September 2019