Men villkora det bara tydligt. Visst får du ha kompisar över, men jag har inte tid att sysselsätta er, så kan du lösa det? Om Ja, så får kompisarna komma, om Nej, så får de vänta tills en gång som du har tid. Vi berättar ofta för barnen att ju lättare och roligare det är för föräldrarna att göra någonting, desto oftare kommer det att ske. Så vill de ha kompisar här hemma så får de se till att det inte innebär en massa merarbete för oss (småbarn undantaget).
Min 10-åring snackar mest med sina kompisar, när de sover över får de även spela och se en film, men inte på vardagarna. De bygger med lego, ritar, leker med hunden och fixar mellanmål. På somrarna är de mest ute och spelar fotboll eller hoppar på studsmattan.
Ett par gånger i månaden så brukar vi göra någonting som familj, gå på badhus, åka skridskor, gå på museum, åka till skateparken, eller ut i skogen, och då får barnen ta med en kompis för det mesta. Men det är något som vi vuxna planerar in i förväg och inget som kommer samma dag genom tjat. Å andra sidan så brukar det funka åt båda hållen så de blir medbjudna på andra aktiviteter med sina kompisar. Win-win.
Har mina barn tråkigt brukar jag föreslå att de kan göra någon hushållssyssla. Har de verkligen supertråkigt så hjälper de mig och i andra fall brukar de komma på något bättre själva.