förlåta otrogen/värstajulen

Jag hade aldrig någonsin kunnat förlåta det. Varje jul kommer att vara ångestladdad med mycket tankar på det. Jag hade gått vidare och hittat en partner son respekterar mig tillräckligt mycket för att inte gå och ligga med andra.

Trolltråd...

Jag håller med men det är inte så enkelt att bara skiljas om man har hus lån osv. Vem ska flytta? Hur blir ekonomin? Hur klarar man sig ensam? Det ställer till det med otrohet.

Hoppas du slängde ut båda två direkt

Jag hade då fan inte velat fortsätta bo ihop med det otrogna astet

Det här låter som en mardröm. Om du inte redan har en plan B så försök att lugna ned dig tillräckligt för att kunna fokusera på hur att ta tag i allt det praktiska om du lämnar honom. Jag tycker inte att han eller hon förtjänar att ha kvar dig i sina liv men som någon annan här redan har sagt, att bryta upp är lättare sagt än gjort. Lägg upp en plan om vad som behöver göras, säljas, ändras om det blir skilsmässa och ta stöd av andra under tiden, det är svårt att tänka rakt när man är i chocktillstånd.

Det är inte enkelt att fortsätta leva med någon man inte kan lita på heller, frågan är vilket av dem som är värst i det långa loppet? En skillsmässa är jobbigt en stund, att leva med någon som bedrar dig är jobbigt hur länge då?

Luktar troll...

Finns väl ingen som är så korkad att man är otrogen med sin frus bästa vän, på självaste julafton, i det gemensamma hemmet medan både fru och barn på plats. Och som grädde på moset glömmer dom sina underkläder i badrummet och somnar nakna i en av barnens säng. Det är helt enkelt inte rimligt. Om du är hatad av både din man och din bästa väninna och dom ville bli upptäckta så kanske.

Troll...Hur personen ens kan tro på sin egen text.

Skrattadenär jag läste texten. Gissar atg du är 17-18åf som skrev dettaz

Det tog jag upp i familjerådgivningen om han hatar mig?, om han gjorde det med flit? lämnade allt på toan? Gjorde du det för att jag inte ska ha vänner?
Hans svar: full och jävlig dum. Han ångrar sig.

Nu har det gått ca en månad och 1 vecka sedan det hände. Vi har hunnit gå ett par gånger till familjerådgivningen. 
Känslorna dalar till och ifrån, är arg men lugnare, ledsen till och ifrån, kommer vi klara detta? det vet jag om 6 månader eller 1år. 
Någon nämnde "varje julafton känna ångesten" det tänker jag med på men först kommer midsommarafton.
Du som nämnde "han måste vara den idiotiska man som är otrogen på julafton, med ens bästa vän, sedan lägga sig i barnens säng - måste ha en ilska mot mig/frun" hade ju dem tankarna med och jag sa det på rådgivningen. Jag sa att vi hade det bra flera månader innan jul eller var det bara jag som kände så? Det är ju många frågor som kommer och ibland är det samma frågor.
Han har ångrat sig som in i norden och mått skitdålig (bra) för smärtan han orsakat mig. Jag väcker honom mitt i natten om jag mår dålig, mår jag dålig så ska han veta det och vara vaken med mig och svara på mina frågor.
 
Jag har såå svårt att visa/göra saker när jag är arg och vet nu inte om jag håller det inom mig. Vi kan inte prata under dagen då vi arbetar, barnen som inte vet något är uppe samtidigt som oss, därför blir det ibland att jag vaknar mitt i natten - jag behöver ventilera/fråga/prata med honom.

Tack för era stöd.

Vi ska skilja oss, fan vad han krossade mitt hjärta, jag fick verkligen en brustet hjärta när han var naken med "bästa vännen".
Jag vet att jag var dum som kämpade att förlåta honom men jag älskade honom - hur kunde han göra så mot mig. Man gör inte så, ingen ska behöva gå igenom detta. Det här är som en dålig film som jag aldrig har sett... och borde inte existera. Jag mår skit fortfarande ...
När jag pratar med honom är det argt och jag är inte snäll längre (på den nivå jag klarar), undviker honom. Jag önskar jag kunde vara mer hämndlysten.
Jag tror att han hatade mig och ville ut från relationen för länge sedan ... men att han inte var tillräckligt man att säga det. Jag tror också att vi var vana med vårt dysfunktionella relation.
Mår piss fortfarande ...

Usch. Låter inte som en rolig relation. Kanske det bästa då att det tar slut. Men en fråga. Nu skriver du att ni inte haft en bra relation. Att sne varit dysfunktionell. Men innan skrev du att set varor bra mellan er på sistone?

Vårt förhållande var bra, hela december var bra mellan oss och vi hade så bra jul men slutade katastrof. Kommer inte ihåg november men lite tjafs hör till i ett så långt förhållande som vi har haft. Vi tjafsade till och ifrån, och det gör alla i sina förhållande.

Jag vet inte om vårt förhållande var dysfunktionellt, just nu vet jag inget längre. Jag tror mig mena att han har gjort andra saker i fyllan men det har då gått 1,5 år mellan hans dumma saker. Detta som hände nu var ju pricken över i. Jag har förlåtit, kämpat för vårt äktenskap och han har bättrat sig.

Något som gjorde mig rasande och tog mycket av mitt energi var när han en dag säger att han ska resa med en vän, biljetten ör bokat och klart. Så gör man inte om man har familj, barnen har olika träningsdagarna, hämta/lämna, mat - man frågar sin partner först och kommer överens, inte bokar resa utan att kolla med sin partner. Detta gav mig mycket stress minns jag. Resan blev aldrig av men då hade jag redan förberedd mig mental hur jag var tvungen att klara av allt. Vi blev mycket osams den gången, vi var på väg att säras men jag stoppade honom och kämpade för äktenskapet.

Åkte till psykakuten i veckan, grät som ett litet barn och skakade i hela kroppen - fan vad en människa kan påverka en. Hjärtat vill ha honom men huvudet säger nej. Det gör så ont i mig. 21 år tillsammans

Det känns verkligen som han huggit mig i hjärtat med en kniv och bästa kompisen högg mig i ryggen. 21 år tillsammans och han var otrogen, han skyller på alkoholen men han brukar säga att han inte har problem med alkoholen så då gjorde han det med flit/medvetet. Fan ta honom. Vill bara hänga ut honom, hatar honom så jävla mycket, jag har fått ångets dämpande tabletter nu, det är inte rättvis, jag borde inte få vara med i denna urusla dåliga filmen som jag inte vet namnet på.

Behöver bara skriva av mig och fä vräka ur mig ibland och få älta tills jag mår bra. Blivit som en dagbok men med kommentarer ... 

usch vad jag lider med dig. vill bara skicka en styrkekram!

jag befinner mig också i nån sorts mardrömsfilm. har inte sett dom tillsammans nakna men mitt ex var otrogen och hon blev gravid. Så nu har dom flyttat ihop och väntar barn. Går också på ångestdämpande när de blir som värst. man tror inte att det är sant...

...styrkekram till dig med! Det gör inget hur länge man var tillsammans men det är sättet de gjorde det på som är värst. Han gick bakom ryggen på dig (misstänker jag), vet du hur länge det pågick? månader? Har du fått dina svar.

8 juni fan allt försvann jag hade skrivit jättemycket, skit. 

Idag fick jag en ångestattack med värsta gråten, min mamma kom över och var med mig.
Idioten hämtade våra barn tillsammans med annan kvinna som inte gick ut från bilen så då är det inte så svårt att fatta. Hur kunde han ta med henne? Göra mig mer skada, jävla IDIOT. 
Jag vill inte ha honom men att inte respektera mig ... FAN vad jag har kokat idag. Försökte göra andningövningar som kuratorn visat mig, det gick inte hittade någon meditation för ILSKA men jag kunde inte koncentrera mig, jag bara tänkte på "manenutanstakesomintegörslutpårättsätt" och kvinnan. JAG hatar honom, han förstörde vårt familjeliv genom att vara otrogen med min bästa vän. 

Han åkte till Spanien i en vecka, syftet arbete sa han, men jag tror inte så. Är det jobbrelaterat så åker man under veckodagarna, kanske i 4 dagar. Jag tror inte ett dugg på att jobbet skulle betala en hel vecka i Spanien den redovisningen för skatt sedan, nja, vad vet jag, han äger ju sitt företag.
Onda människor kommer undan med det mesta särskilt när de kan manipulera.

Det som hjälper ibland är att tänka på de dåliga saker som hänt men det tar mycket av min energi märker jag, dålig cirkel just nu.
Jag mår pisssssss