Epidemi av separationer...

Tja, vi lever trotts allt i egoismens och narcissismens tidevarv där allt kretsar kring JAG och alla andra finns till för att förse MIG med det JAG behöver. Då är det kanske inte så konstigt att folk skiljer sig på löpande band. Har man svårt att förstå sig på begreppet "vi" och "vi vill" och "vi behöver" utan anser att allt handlar om en själv så kan det ju vara svårt att ha ett förhållande.

Om du och din man inte tänker så så finns det väl inget att vara rädd för. Den enda vaksamheten ni ska ha är du att försöka undvika att egoismen smyger sig in i ert förhållande också. När eller din man börjar känna att du eller han är centrum i universum så är det kanske dags för ett snack

Absolut inte, jag anser dock att ganska stor andel av alla separationer beror på egoism som i sin tur leder till problem i relationen som sen leder till en separation. 

En motfråga. Anser du att egoism och narcissism är något som främjar relationer?

Eller så är det kvinnan i hushållet som inbillar sig att hon gör mest eller tycker att  just det hon gör är så mycket mer värt än det han gör. Typ om hon dammsuger så är det värt minst 100 poäng om han diskar så är det värt 10 som max och anser sig ha tolkningsföreträde i vad som är viktigast.

Min exsambo gnällde ett tag över att hon drog det största lasset med hushållet. Sagt och gjort så slog vi ett slag för jämställdheten och satte ett extremt rättvist schema där vi delade upp precis ALLT rakt av, sysslor och ekonomi, på millimetern. En månad senare ville HON byta tillbaka för det visade sig att JAG gjorde MER än henne och betalade mer än henne. Men jämställd som man är så var det inte tal om det, rätt ska vara rätt så det fick vara kvar men hon ansåg sig fortfarande vara orättvis behandlad och ett stackars offer. 

Så är det givetvis inte för alla, men poängen är att bara för att en person säger sig dra största lasset så behöver det inte vara så på riktigt och lång ifrån alla skilsmässor beror på att kvinnan tröttnat och mannen beter sig fel, minst lika många beror på att mannen tröttnat på kvinnan gör fel och det finns många olika sätt att göra fel än bara sysslor. Att göra skilsmässor till en könsfråga känns helt fel.

Givetvis ska man inte stanna i en relation man inte trivs i, men anledningen till att man inte trivs kan ju variera väldigt mycket. Bla kan det bero på att man har orimliga krav och förväntningar. Och egoism och narcissism kan ju absolut leda till att man har orimliga krav och förväntningar eftersom man tror att världen kretsar kring en själv och alla finns till för att förse en med vad man behöver.

Så självklart beror inte ALLA skilsmässor på egoism och narcissism, men jag tror att ganska många gör det.

Ja, och det var jag till slut gjorde eftersom jag tycker det är oerhört egoistisk att vara den som gör minst men gnälla över att man gör mest och anse sig vara offer för att man inte fick som man ville.

Nej, hon blev faktiskt väldigt arg och ledsen och ville inte alls skiljas. 

Ja, har jag sagt något annat?

Absolut inte, mitt val att avsluta förhållandet var en konsekvens av hennes egoism. 

Accepterar du vad som helst från andra för att inte de ska bli ledsna?

Att avsluta ett förhållande för att någon beter sig egoistiskt är INTE egoism det är en konsekvens av egoism. Att egoistiska personer sen TYCKER det är egoistisk att andra inte accepterar deras egoism är en helt annan sak.

Att avsluta ett förhållande för att någon beter sig egoistiskt är INTE egoism det är en konsekvens av egoism. Att egoistiska personer sen TYCKER det är egoistisk att andra inte accepterar deras egoism är en helt annan sak.

Pricis och precis därför var det kanske ingen bra idé att börja gnälla över orättvisor som inte fanns och där hon faktiskt hade det bättre än jag. Och det är ju definitivt inte att vilja varandra väl utan snarare att vilja sig själv väl.

Jag lyssnade på mitt ex och arbetade fram ett rättvist schema som hon själv godkände. Att hon sen inte gillade den för att den inte längre gav henne samma fördelar som innan har inte heller något med ömsesidig välvilja att göra. För om man vill sin partner väl så vill man väl inte att personen ska dra ett större lass än vad man själv gör eller hur?

Så jag håller absolut med dig att ett förhållande baseras på ömsesidig välvilja (inte ensidig) men jag håller absolut inte med dig att acceptera sin partners egoism är en bra lösning. Då är det nog bättre att gå vidare och hitta en ny partner som man passar bättre med. Komformism är inte ett bra recept för ett lyckat förhållande.

Dessutom var detta inte den enda anledningen till att det sprack. Det var som det oftast är en rad olika saker som till slut fick mig att få nog.

Sen kan jag inte låta bli att undra hur responsen på fl hade varit om jag varit kvinna och hon en man.

Jag misstänker att det hade varit mer i stil med "go girl go" eller "helt rätt att du stod upp för dig själv". Facinerande hur jämställdhet kan ha så olika innebörd beroende på vilket kön man har :)

Japp jag tror inte heller att precis alla relationer tar slut pga egoism, men ganska många.

Narcissist är en psykisk diagnos och jag är ingen psykolog så jag kan inte avgöra om hon var det eller ej, men det behövde jag inte vara heller för att kunna avgöra att det var ingen jag ville fortsätta ha en relation med. 

Vad menar du med "om det känns bättre". Klart det känns bättre att avsluta ett förhållande med en egoist? Hade du själv velat haft ett förhållande med en sån person?

Ja människor är komplexa, framför allt är de väldigt duktiga på att snacka bort sin egoism, du kommer ju aldrig få en egoist att erkänna att hon är en egoist. Samma person som beter sig egoistiskt kan ju vara underbar på andra sätt, framför allt när personen vill ha något av dig, egoister/narcissister är ju oftast väldigt manipulativa.

Men som tur är finns det ett väldigt bra rättesnöre man kan gå efter och det är handlingar. Om en person säger sig vara jättesnäll men beter sig som ett arsel så är det handlingarna man ska utgå ifrån. Visst, människor gör ibland misstag som man kan ha överseende över. Men bär man ser samma beteene upprepa sig gång på gång så vet man att det inte bara handlar om "mänskliga" misstag utan ett beteende / personlighet och då gör man nog bäst i att säga hejdå.

Jag återkommer till det för att vissa fokuserar på det och gör en big deal av det. Det blir lite som att du tar upp pasta som ett exempel och så får du 10 frågor om just pasta som du besvarar för att sen blir ifrågasatt om varför du är så besatt av pasta? Anledningen till att jag tog upp det öht var för att belysa att män inte är de enda som lämpar över sysslorna på kvinnor som vissa försöker få det till. Finns gott om slappa och ansvarslösa kvinnor också.

Dessutom har du lyckats förvanska VI skrev schema som VI båda godkände till att JAG skrev schema.

Du behöver inte hoppas att inte var enda anledningen för det var det inte, hennes egoism och slapphet var uppenbar i en rad olika sammanhang. Exempelvis hade hon väldigt svårt att hushålla med pengar utan slarvade till och från så det till slut blev omöjligt att ha en gemensam ekonomi. Hon var och är fortfarande vad jag förstått (vi har gemensamma vänner) en väldigt svag och slapp person som aldrig kommer lyckas få ett drägligt förhållande med någon förrän hon löst sina issues. Men det är som tur är inte längre mitt problem.

Ja, om en av personerna i ett förhållande inte kan uppföra sig som en vuxen så är det ganska givet att man inte "passar ihop från början". Tyvärr vet man sällan om man passar ihop med någon förrän man levt ihop ett tag eftersom ingen kommer fram och säger "hej, jag är svag, slapp och slarvig med taskigt sinne för ekonomi" när man först träffas". Brister upptäcker man oftast på vägen.

Ja det var tur att jag tog det beslut jag gjorde och inte fastnade i ett dåligt förhållande och anammade hennes sätt att leva. Vilket visar vikten av att aldrig acceptera eller nöja sig med andras egoism.