Sätta barn ensam på tåg, vilken ålder?

Det skulle såklart bero på barnets egen mognad men ungefär såhär:

1) 10-12 år.
2) till viss del, men viktigare att det är en direktresa utan byten. 
3) lite grann, storstad med folkmyller kan ju vara mer besvärligt än en mindre stad.
4) ju yngre barn så desto viktigare att barnet hämtas och lämnas direkt på tåget. Men en 14-16 åring skulle ju absolut få ta sig till och från stationen själv.

1. vid 12-13 års ålder

2. ja. max en timme

3. vet inte

4. följ med vid påstigning och mät upp barnet på slutstationen.

Självklart är det olika för olika barn och olika föräldrar tycker olika men det är ändå bra att ha olika uppfattningar och åsiker.

Tack för ditt svar.

Tack för ditt svar med.

Försöker minnas men dottern som är 14 nu har åkt själv många ggr till mormor/farmor med tåg/buss.

Senaste året har hon gått själv från skolan och tagit bussen (tar 4.5 timme) men första gången hon åkte tror jag hon var 9 men då var det till farmor vilket bara är 1 timmes resa.

Min 12-åring skulle få åka själv nu och även ta sig dit för egen maskin. Min 10-åring skulle få åka om han blev lämnad/hämtad. Min 8-åring skulle inte få åka.

Resans tid spelar inte jättestor roll men inte natt-tåg. 

Nu är jag vuxen utan barn, men...

Mina föräldrar lät mig åka tåg själv för första gången när jag var 6-7 år. Jag blev avlämnad vid min sittplats, konduktören informerad och skulle åka 3 mil till farmor och farfar som hämtade mig på tåget.

Jag åkte också buss själv till 6-års verksamheten, det var ca 1,5 km.

När jag var 8-9 åkt jag 25 mil till morbror, utan byten, kunde klockan och blev avlämnad till rätt vagn. Kom ihåg att det var en tant som åkte med sina 2 söner och de åkt långt, som skulle störa mig genom att prata hela resan... och jag vågade inte säga till

Förutom den jobbiga tanten gick alla resor bra, men jag var tidig att ta ansvar, var lugn och ordentlig.

Min lillasyster på 14 år hälsade på mig och min pojkvän via tåg, med byte och förseningar och div strul, utan problem.

Som 14-åring var jag och en kompis ensamma i London, vi var i ett sällskap på många (äldre), men hade en fri dag. Fick veta var tunnelbanan skulle gå ifrån, sedan klarade vi oss själva. Hon hade högsta betyg i engelska och jag vågade prata, så hon sa vad jag skulle säga när vi skulle ta oss fram och göra de saker vi kommit överens om. Jag kunde också läsa kartan som vi letade på.

Jag var 15 när jag åkte själv första gången, skulle från södra delen av landet till mellersta och det var två byten. Redan vid första bytet var tåget förstås inställt och jag var i princip ensam på perrongen och det fanns ingen personal (småstad). Fick vänta typ en timme tills det kom någon som gav nya biljetter, men hade jag inte varit uppmärksam så hade jag lätt missat det då personen med biljetterna stod bakom ett inkommande tåg på andra perrongen, då skulle man hålla reda på nya platser, nya tider osv. 

Så om man ska på en sådan längre resa med flera byten så tror jag att man åtminstone ska vara 13-14, hade jag varit yngre så hade jag nog fått lite panik eller nåt. Tyvärr är tågen väldigt opålitliga, en sån där grej har i princip hänt varje gång jag tagit tåget. 

På 80-talet åkte jag själv på direkttåg mellan Malmö-Göteborg och Malmö-Stockholm i mellanstadie-åldern. Blev lämnad i vagnen/sittplatsen och hämtad på perrongen.

Idag skulle jag vara mer kritisk till att låta ett barn resa själv så tidigt, med det beror på "hotbilden" i samhället idag. Å andra sidan så var man helt utan kontakt med föräldrarna mellan avresan i Malmö till ankomsten i t. ex kusinerna hem kanske 10 timmar senare, då mobiler inte var en grej för en vanlig "svensson".

1: Vid vilken ålder skulle du låta barnet åka sträckan själv?
Det beror på sträckans längd. Min 15åring har åkt själv till mormor, en tripp på ca 30 minuter och det har hon gjort ca 2 år.
2: Spelar resans längd in? Och i så fall hur lång resa är ok vid vilken ålder?
Max 1 timme, inga byten!!12-14 BEROENDE på barnets mognad. Mognaden spelar stor roll anser jag.
3: Spelar startstation och målstation någon roll för dig i frågan?Lite kanske.
4: Spelar det någon roll om barnet är på egen hand från dörr till dörr eller följs till tåget och installeras på sin plats på startstationen och möts på perrongen på målstationen? Anser att barnet ska följas till startstation och hämtas på målstation.
Också beroende på ålder och tid.
Kvällstid utan tvekan oavsett ålder.

Åkte själv tåg ensam som 6 åring men det känns som att det var tryggare på 80-talet.

Det jag tänkte tillföra var att det spelar roll hur mycket du har åkt tåg med ditt barn tidigare. Vet barnet när det ska gå av och hittar det på stationen...

För ca 10 år sedan skulle jag ta tåget från Gbg till Sthlm och var då i 20-årsåldern. En mamma kom fram med sin 7-årige son och bad mig be honom gå av i Skövde (1a stoppet) vilket jag gjorde. Jag minns att jag fick kämpa lite för han var så pratsam och verkade hellre vilja åka vidare. Det gick bra, men mina barn får nog bli 9-10 år innan jag släpper iväg dem på en resa med fjärrtåg.

Jag och min lillebror bodde med mamma i stad A. Pappa bor bostad B som ligger en timme bort.

Vi var hos pappa varannan helg och mamma hade inte körkort. Om mormor inte kunde skjutsa henne så åkte hon tåg med oss till stad B. Hon fick sedan ta tåget hem till stad A.

När min lillerbror var 9 år och jag var 11 år började vi åka själva. Mamma hjälpte oss alltid på tåget, pratade med tågkonduktören så att denne person kunde hjälpa oss av. Det gick jättebra .

Men då var vi vana att åka tåg sedan lång tid tillbaka så vi tyckte bara det var roligt att få åka själva. Det innebar att vi fick extra godis på tåget och vi fick köpa varsin serietidning också :)

Vid elva års ålder, hjälpte barnet på tåget och den andra föräldern mötte upp.

Tror jag var runt 10 första gången jag åkte till mormor och morfar första gången själv. Stockholm-Säter. Mina morföräldrar mötte upp där. Mamma pratade med konduktören lite snabbt när jag klev på. 

Då hade jag även flugit till London själv för att hälsa på pappa.