BF oktober 2019!

Jag har verkligen världens bästa barnmorska! Är där en gång i veckan och hon fixade tul efter min fundering/oro på det stora sf-måttet. Var in på förlossningen igår så lite vatten kommit ut och en av barnmorskorna på förlossningen var helt fruktansvärd när jag ringde in. Enligt henne hade jag troligtvis kissat på mej eftersom det inte fortsatte rinna... Då ringde jag min vanliga barnmorska som pushade mej att ringa igen o fick då prata med en annan som direkt sa att jag skulle komma in. Nu hade jag tillräckligt med fostervatten kvar så blir ingen igångsättning, men känns ändå bra att ha kollat så mycket på lillan sista tiden och att hon verkar vara en stor och stark tös! Fick tid för glukosbelastning på fredag (min bm tror dock att jag föder på torsdag *haha*) så då får jag säkert möjlighet att lyssna igen.

Är annars där en gång i veckan så det känns bra och tryggt!!

Hur går det för er som är kvar? Jag är på bf+3 nu men tror han kommer stanna i magen ett tag till. Var på mvc i tisdags där de konstaterade att han börjat lägga sig tillrätta och numer är ruckbar och inte längre helt rörlig. Ska på ultraljud igen på tisdag och sedan till mvc på onsdag om han fortfarande inte kommit. Känns bra att i alla fall ha fler besök inbokade, har ju tyckt att det varit lite glest att få träffa barnmorskan var tredje vecka nu i slutet av graviditeten...

Ej skrivit här på ca 1 månad. Senaste v blev inte alls som man hade tänkt.

Insjuknade med hjärnhinneinflammation den 17e sep. Feber över 40, frossa, ljud och ljuskänslighet och huvudvärk som jag aldrig drömt om som aldrig släppte. Låg inlagd på infektion. I tors den 19e vid kl 19 började jag få smått kontinuerliga värkar. Kl 21.15 gick vattnet på infektion och kl 00.03 är son född. Så en mkt snabb förlossning, vilket jag är tacksam över då det inte fanns mkt mer kraft. Sedan lossade ej moderkakan så blev op direkt och förlorar en del blod. Sonen syresatte sig lite dåligt och de var osäkra Hur påverkad han var efteråt pga min infektion, så vi hamnade på neo och blev utskrivna efter 4 dagar. Är nu sjukskriven minst till 1 nov för hjärnhinneinflammation och maken är hemma. Så nu är den riktiga utmaningen att inte överansträngninga hjärnan med intryck och vila sig frisk med 3 barn. Men mår iaf 100ggr bättre än när jag insjuknade. Och vilken fantastisk vård man får överallt.

Jag är på bf-2 i dag och känner inga tecken på att förlossningen är nära. Hade hoppats att bebisen ville komma liite tidigare eftersom storebror kom på bf-1, men det är väl bara att ställa in sig på att det kan ta två veckor till. Hon är i alla fall fixerad nu och jag har ett nytt besök på MVC på måndag om inget hänt innan dess. Tur jag har mycket att fixa med här hemma så tiden går fort ;)

Hur går det för er som är kvar? Jag är på bf+3 nu men tror han kommer stanna i magen ett tag till. Var på mvc i tisdags där de konstaterade att han börjat lägga sig tillrätta och numer är ruckbar och inte längre helt rörlig. Ska på ultraljud igen på tisdag och sedan till mvc på onsdag om han fortfarande inte kommit. Känns bra att i alla fall ha fler besök inbokade, har ju tyckt att det varit lite glest att få träffa barnmorskan var tredje vecka nu i slutet av graviditeten...

Blev ingen förlossning igår (torsdag), men började på kvällen få liiiite mensvärk. Vaknade för en liten stund sen med tilltagande sådan, men det har gått över, så får se om det dyker upp igen eller om det blir en fredag med glukosbelastning på morgonen istället... Drygt när man vaknar efter en timmes sömn och sen blir såhär klarvaken.

I går den 26 oktober, på själva BF-dagen, föddes vår dotter efter en rekordsnabb förlossning. Jag vaknade på morgonen med vag mensvärk och sedan gick slemproppen under förmiddagen. När vattnet gick strax före kl 14 drog värkarna igång med full kraft och var täta och regelbundna från start. Vi åkte in direkt och kl 17.08 var bebisen ute.

En ganska omskakande upplevelse utan någon annan smärtlindring än lustgas (som inte hjälpte ett dugg), men vi mår bra allihop och har redan kommit hem till storebror.

Hur går det för er andra? :)

Vi väntar fortfarande på lillebror, bf+7 idag så börjar tappa hoppet om att vi får en oktoberbebis. Ska på ultraljud imorgon för att kolla storlek, fostervattenmängd osv.

I går den 26 oktober, på själva BF-dagen, föddes vår dotter efter en rekordsnabb förlossning. Jag vaknade på morgonen med vag mensvärk och sedan gick slemproppen under förmiddagen. När vattnet gick strax före kl 14 drog värkarna igång med full kraft och var täta och regelbundna från start. Vi åkte in direkt och kl 17.08 var bebisen ute.

En ganska omskakande upplevelse utan någon annan smärtlindring än lustgas (som inte hjälpte ett dugg), men vi mår bra allihop och har redan kommit hem till storebror.

Hur går det för er andra? :)