• Anonym (Ångest)

    Dö och ingen vet?

    Ibland tänker jag, eller ofta tänker jag på om jag trillar ner och dör hemma och ingen vet?

    Min lilla pojke är bara 2 år gammal. Vi känner inte många (eller nästan ingen). Jag och hans pappa är väldigt mycket fiender. Pratar aldrig, kanske ett sms i månaden i stil med ?han är sjuk idag, ej på förskolan?. Händer inte ens en gång i månaden..

    Mina föräldrar bor i samma stad som mig men de är gamla och ringer de mig och jag inte svarar så ringer de kanske igen efter 3-4 dagar. Ingen panik i stugan alltså då det händer ofta att jag missar deras samtal och ringer inte upp igen. Lite olika men ingen får panik om jag försvinner i några dagar liksom.

    Har ingen bästa vän, inga nära kollegor. Är sjukskriven till och från och dyker jag inte upp så skickar väl chefen ett sms i bästa fall. Skulle jag inte svara så är det väl ingen som reagerar starkt. Vet inte..

    Hade en hund för många år sen men nu är det bara jag och min lilla pojke. Får panik när jag börjar tänka på detta.. ska min pojke också dö om ingen hittar honom förrän efter 1 månad kanske?

    Hur tänker ni att min son kan överleva OM jag bara dör knall och fall en dag? Alltså detta är väldigt fiktivt men skulle faktiskt kunna hända.

    Hela texten är ju utifrån ett riktigt liv så därför får jag ångest av att vara så ensam.

  • Svar på tråden Dö och ingen vet?
  • Pilsner
    Anonym (Ångest) skrev 2019-01-27 19:54:52 följande:

    Ibland tänker jag, eller ofta tänker jag på om jag trillar ner och dör hemma och ingen vet?

    Min lilla pojke är bara 2 år gammal. Vi känner inte många (eller nästan ingen). Jag och hans pappa är väldigt mycket fiender. Pratar aldrig, kanske ett sms i månaden i stil med ?han är sjuk idag, ej på förskolan?. Händer inte ens en gång i månaden..

    Mina föräldrar bor i samma stad som mig men de är gamla och ringer de mig och jag inte svarar så ringer de kanske igen efter 3-4 dagar. Ingen panik i stugan alltså då det händer ofta att jag missar deras samtal och ringer inte upp igen. Lite olika men ingen får panik om jag försvinner i några dagar liksom.

    Har ingen bästa vän, inga nära kollegor. Är sjukskriven till och från och dyker jag inte upp så skickar väl chefen ett sms i bästa fall. Skulle jag inte svara så är det väl ingen som reagerar starkt. Vet inte..

    Hade en hund för många år sen men nu är det bara jag och min lilla pojke. Får panik när jag börjar tänka på detta.. ska min pojke också dö om ingen hittar honom förrän efter 1 månad kanske?

    Hur tänker ni att min son kan överleva OM jag bara dör knall och fall en dag? Alltså detta är väldigt fiktivt men skulle faktiskt kunna hända.

    Hela texten är ju utifrån ett riktigt liv så därför får jag ångest av att vara så ensam.


    Det är ju ytterst osannolikt att du skulle dö knall fall. Men jag förstår vad du menar, vem finns där om det mot alla odds plötsligt behövs?

    Går pojken på dagis? De borde väl undra om han inte kommer dit en dag?
  • mammatill6

    Arbetet har rutiner för sånt. Kontaktar anhöriga, åker hem och knackar, polisanmäler. Man kan inte bara strunta i att en anställd inte dyker upp. Vi har varit med om exakt det.

  • Anonym (Ensam)

    Jag minns att jag kände samma känsla när jag var ensam med mitt lilla barn, jag skaffade nya vänner och tog upp lite tätare kontakt med familjen. Arbetsgivaren har dock en skyldighet att söka upp dig om du inte kommer till ditt arbete. Jag skulle absolut bli orolig om mina medarbetare inte dyker upp på arbetet och dessutom inte svarar i telefon. Vår policy är att vi skriver in uppgifter till närmaste anhörig och när denna kontaktas, så kan denna spåra upp vart personen är/ eller om något hänt.

  • mammatill6
    mammatill6 skrev 2019-01-27 20:16:03 följande:

    Arbetet har rutiner för sånt. Kontaktar anhöriga, åker hem och knackar, polisanmäler. Man kan inte bara strunta i att en anställd inte dyker upp. Vi har varit med om exakt det.


    Eller inte att någon dog knall och fall, men dök inte upp på arbetet. Blev ganska snabbt polisanmälan om försvunnen person efter kontakt med anhöriga. 
  • Anonym (lost)

    Lite samma här. Skulle inte bli saknad på en vecka eller två. Jobbar ensam och självständigt så skulle inte märkas att jag var borta ett tag.

  • Anonym (Ångest)

    Okej så jag som vanligtvis arbetar heltid med en del frånvaro, ändå skulle sökas upp sådär intensivt?

    Kanske borde jag prata med min arbetsgivare, att dyker jag inte upp/inte hör av mig så är det efterlysning direkt?

    Jag menar... det är min pojkes enda chans. På riktigt

    Men tänk om min chef är själv borta/semester?

    Nej, min sons förskola undrar inte. Har nån gång kommit på att jag inte sjukanmält honom och ingen undrade.. därav min oro :(

  • mammatill6
    Anonym (Ångest) skrev 2019-01-27 20:33:23 följande:

    Okej så jag som vanligtvis arbetar heltid med en del frånvaro, ändå skulle sökas upp sådär intensivt?

    Kanske borde jag prata med min arbetsgivare, att dyker jag inte upp/inte hör av mig så är det efterlysning direkt?

    Jag menar... det är min pojkes enda chans. På riktigt

    Men tänk om min chef är själv borta/semester?

    Nej, min sons förskola undrar inte. Har nån gång kommit på att jag inte sjukanmält honom och ingen undrade.. därav min oro :(


    Ja du anmäler väl din frånvaro till jobbet i vanliga fall? Så om du inte dyker upp och inte anmält så kommer du bli letad efter.
  • Anonym (vilsen)

    Min arbetsgivare skulle inte höra av sig första dagen, kanske andra. Vet det av erfarenhet.

  • Anonym (Ångest)
    mammatill6 skrev 2019-01-27 20:36:30 följande:

    Ja du anmäler väl din frånvaro till jobbet i vanliga fall? Så om du inte dyker upp och inte anmält så kommer du bli letad efter.


    Absolut. De vet alltid när jag inte kommer, skriver på morgonen. Men börjar de verkligen leta efter första dagen, möjligtvis andra?

    Usch.. börjar se framför mig min pojkes bajsblöja.. vad han ska äta.. hans tårar för mamma inte vaknar.. natten.. på morgonen..
  • mammatill6
    Anonym (Ångest) skrev 2019-01-27 20:48:40 följande:
    Absolut. De vet alltid när jag inte kommer, skriver på morgonen. Men börjar de verkligen leta efter första dagen, möjligtvis andra?

    Usch.. börjar se framför mig min pojkes bajsblöja.. vad han ska äta.. hans tårar för mamma inte vaknar.. natten.. på morgonen..
    Hos oss börjar man leta redan första dagen. Ringer flera gånger, frågar runt om någon hört något. Bor man nära åkar man och knackar. Ringer anhöriga. Skulle det normalt vara en skötsam person som ingen hört något av, som inte svarar eller så så skulle vi kontakta polisen redan samma dag. Om inte annat så skulle man kanske höra barnet genom dörren.
Svar på tråden Dö och ingen vet?