Varför har kvinnor en så tvär och avig inställning till tekniska prylar

Jag är den där man ringer i bekantskapskretsen när tekniken strular. Oftast är det kvinnan som ringer när mannen inte är hemma och hon kan ju "ingenting". När man väl kommer dit är mannen hemma. Han brukar då gå in i försvarsställning att han har koll på läget. Vad gör jag då här? tänker jag?

När han börjar berätta varför det inte funkar förstår jag också varför det inte funkar. Han brukar då ha "viktigare saker" att göra. Nu kommer sambon/frun in i bilden. Hon brukar ursäkta sig med att vara teknikidiot.

Efter en stund när vi diskuterat vad som strular och jag avhjälpt felet och förklarat hur det funkar brukar hon vara den som vet hur det funkar. Det verkar finnas en märkligt uppfattning att kvinnor inte "kan" teknik som ofta handlar om inställning/attityd snarare än förmåga. Ungefär som bilkörning.

Om man är lite nyfiken och vill lära sig är ju teknik både skoj och nyttigt men har man inställningen att det är tråkigt och krångligt så blir det ju det.