Halva hyran - snåljåpar?

Det där är ju lätt att säga när båda sitter med lika inkomst. Inte lika kul när man själv sitter med all inkomst och allt jobb och den andre anser att pengarna är bådas.

Dessutom delar nu ju också 50/50, bara att ni inte delar upp de olika kostnaderna 50/50 utan hela kostnaden.

Om tex ett par har 5000 i hyra och betalar 2500 kr var på den och sedan sparar 2500 kr var, vad är då skillnaden mot er där din man betalar in 5000 på hyran och du 5000 på sparkontot?

Hej!

Vi delar på allt.

Vi har gemensam ekonomi gemensamma konton.

Mina pengar är min sambos och tvärt om.

Nu har min sambo inga pengar alls i inkomst men det gör mig inget.

Vad är underbarare än att dela livet tillsammans.

Pengar är inte livet, man går inte till jobbet för pengarna, man köper inte saker för att vara lycklig, man köper saker man behöver.

Att vara utan pengar skulle nog många må bra av.

Prova att i 6 månader framåt inte köpa något utan det är mat och betala räkningar som gäller alla andra pengar stoppas undan på ett låst konto.

Köp är oftast en brist på impulskontroll.

Vad får man ut av att spendera sin lön på onödigt krafs.

Varför går du inte ner i arbetstid när du ändå inte spenderar det där slitet på något vettigt.

Alla kan inte gå ner i arbetstid pga jobb men det du kan göra är att räkna ut vilken län du skulle ha på 75% så sparar du dom pengarna för kanske kommer den dagen du kan gå ner i tid.

Eller så blir någon sjukskriven/arbetslös lång tid framåt då kan pengarna som man jobbat göra nytta än att ha den senaste mobilen eller dom där fina kläderna i garderoben eller vad du nu lägger ditt slit från jobbet på efter arbetsdagen är slut.

Programmera om hjärnan man behöver inte konsumera för att vara lycklig eller åka på en fin semester.

Folk skiter i vad du äger/Gör med dina pengar det intressanta är vad du kan bidra med och förgylla dens liv med eller köper du dina vänner.

Rikt liv har den som gör något vettigt med det.

Skulle du kunna prata öppet på din arbetsplats att du går till psykolog?

Svaret är nog nej för dom flesta men hos psykolog kan man gå för att lära känna sig själv och känner man sig själv vet man sina starka och svaga sidor och får insikt att ändra sina svaga sidor till starka.

Jag har gott hos psykolog men hon sa bara att jag var svårtolkad, jag har en diagnos men den märker inte folk av inte äns hon.

Det är som att gå till vilken läkare som helst och hjärnan är avancerad så att förstå varför man gör si och så kan finnas en orsak till som man kan ändra på och man kan få hjälp att må bättre i sig själv.

Vilka rutiner sysslar du med förutom att tro att man måste göra något för pengarna man arbetar ihop?

Tänk att du får ingen lön utan du går till jobbet för att ?

Ge dina pengar till din sambo och sedan tvärt om.

Låt sambon sköta ekonomin ensam.

Låt dig själv ha ansvaret över ekonomin utan sambons inblandning.

Ta ansvar över att sköta sysslorna hemma helt. Orkar inte funkar inte, det är bara en undanflykt.

Byter du däck på firma, sluta med det för man tar hand om sina egna saker och inte betalar andra för att jobba åt dig, slöhet är inte klädsamt.

Ta kontroll över ditt liv och gör det till det bättre, ändra på dig själv eller tror du att du är så perfekt.

Märker du att jobbet inte är allt utan livet efter jobbet är mer betydelsefullt, lönen är ditt liv som du har.

Stryk gardiner, tvätta fönster ja alla gillar att se bra ut men nu gör du på rätt sätt för du arbetar hemma :) .

Med mera.

Det är du som har ansvaret över ditt liv så varför gör du som du gör när du kan göra mer.

Tänk om du fick sparken imorgon. Allt är inte så självklart.

Prioritera rätt inte fel.

Ekonomi är roligt för det är något man har precis som livet för det har man också.

Spara är en del av livet.

Sparar man pengar kan man gå i pansion tidigare då kan man leva mer men har man hälsan då det är inte säker så passa på att leva nu.

Tänk 6 timmars arbetsdag för alla då skulle man hinna med att leva och vilken förbättrade liv/hälsa/psykiskt mående folk skulle få.

Vi har gemensam ekonomi men inga gemensamma konton. Alla gemensamma räkningar betalas (det mesta från mitt konto) och sparpengar förs över, det som blir kvar delas på 2 och det är vårs fickpengar. Skulle jag behöva pengar utöver swishar han mig och tvärtom.

Vi tjänar också samma. Har varsina konton förutom ett gemensamt bostadskonto och ett gemensamt bilkonto.

Vi sätter varje månad in samma summa på dessa konton, sen betalas respektive kostnader från kontona när räkningar kommer. Bilkontot innebär också ett sparande så att vi kommer att kunna köp nästa bil kontant. Bostadskontot får också ett överskott som kan gå till mindre renoveringar eller inköp.

Det här gör att det alltid finns pengar till oförutsedda utgifter som har med boende och bil att göra.

Övriga kostnader delar vi inte på, den ena betalar ibland och den andra ibland och jag tror det jämnar ut sig någorlunda.

Skulle inte vilja säga snåljåp. Jag och min sambo splittar alla kostander på hälften som vi delar. Bostad och mat exempelvis.

Varför gör vi så? Jo, jag har en extremt dyr hobby och det ska bekostas med mina pengar enligt mig, han har sin hobby som bekostas med hans pengar. Därav ?egna pengar?. För oss funkar det super bra :)

För mig är snåljåp någon som vi ha del av andras pengar utan att bidra med något själv.
Man kan vara snål/närig/girig oavsett vilken typ av ekonomi man väljer. Att ha separat ekonomi, som sambon och jag har, är inte samma sak som att vi är snåla gentemot varandra, vi är generösa.

Vi delar gemensamt och solidariskt på våra gemensamma kostnader, men våra privata får vi stå själv för. Inga gemensamma konton, var och en ansvarar för sina egna privata utgifter. Jag tjänar något mer än sambo, men han har dyrare intressen, men de får han bekosta själv.
Självklart är de pengar som får in varje månad ens egna, sedan kan man välja att lägga in dom på ett gemensamt konto. På samma sätt är det den som står på fakturan den som är ansvarig för att den betalas.

Jag hävdar att man aldrig har rätt till ens partners pengar

Det har du fullkomligt rätt i!

Vi har helt gemensam ekonomi men håller med i ovanstående kommentar också. Du har aldrig rätt till parnerns pengar men har man kommit överens om upplägg (som tex helt gemensam ekonomi) tycker jag det är fel om den ena får för sig att helt vilja ändra från ena dagen till den andra (ett litet tillägg bara) :)

Detta kunde det varit jag som skrivit, stämmer på pricken på vårt upplägg här hemma. 
Har levt ihop i nio år.

Vi är båda i 50-årsåldern. Han har inga barn, jag har två vuxna varav en ännu är kvar i boet. Även när han flyttat kommer vi fortsätta med denna fördelning. Jag kan inte tänka mig att ha det på något annat sätt.

Snål eller inte, det har inte med vilken uppdelning man har.