Saken är att jag inte kan se honom som någon "knarkare". Han gör det endast i festsammanhang och har ett annars ordnat liv med bra jobb, ekonomi osv. Han skulle aldrig ta detta en vardag eller liknande vilket han varit tydlig med och jag verkligen inte tror att han skulle.
När jag konfronterar honom så blir han chockad av vilka låga tankar jag har om honom, och tycker jag överdriver för att han inte själv någonsin skulle anse sig vara en "knarkare" då han är mån om att aldrig låta det ta över något i hans liv...
Han är superomtyckt på jobbet, bland vänner och i min familj vilket gör mer jobbigt. Ibland försöker jag intala mig att det inte är så farligt, alla har sina dåliga sidor och gör dumma saker nån gång.. men samtidigt vet jag att tilliten är borta och att hans temperament kommer fortsätta störa mig.
Förutom knarket och hans korta stubin så mår jag bra med honom och är rädd att jag sumpar något bra som jag kommer ångra om jag bestämmer mig för att lämna..
Varför använder ni ord som missbrukare och pundare? Han tar lite kokain ibland på fest, det verkar vara allt?
Jag ser inte hur det skulle gå ut över framtida barn och grejer ni oroar er över. Tar ni aldrig nåt på fest?
Tror aldrig jag varit på fest (iaf i en större stad) där det inte funnits lite droger. Och jag är en helt vanlig familjefar med helt vanligt umgänge.
Jag tror dock att om jag skulle ställa ultimatum på honom så skulle han föröka ställa det på mig. Då han förut när jag konfronterat honom om detta jämför det med alkohol bara att det är lagligt, och sagt att vi båda isåfall får sluta dricka alkohol. Detta för att han vill förminska att det skulle vara ett problem och att jag inte ska kunna ställa krav på honom utan att han får komma med motkrav.
Han har väldigt svårt att ta kritik och går i försvarsställning direkt och börjar "men du då".. Så det värsta är om han inte ens förstår när jag lägger fram alla argument utan bara går i försvar och det istället blir pajkastning.
Hade det "bara" varit drogerna som var ett problem tror jag att jag skulle ställa ultimatum, men eftersom det även är hans temperament som stör mig blir det svårare. Det vill han inte heller känna sig vid, utan tycker jag målar upp en bild av honom som galen när han enligt honom bara försöker få sitt sagt. Så tror dessa diskussioner bara kommer gå runt runt... vilket gör att jag inte tror det kommer kunna bli helt bra mellan oss.