Försökt 14 månader

Hej! Jag vet hur det känns. Vi har försökt i nästan 2år nu men ingenting händer. Denna månad trodde jag att jag var gravid eftersom min mens inte kom i tid som det brukar. Det är verkligen frustrerande när man får ett liten hopp men sen blev det inget.

Hej! Jag vet hur det känns. Vi har försökt i nästan 2år nu men ingenting händer. Denna månad trodde jag att jag var gravid eftersom min mens inte kom i tid som det brukar. Det är verkligen frustrerande när man får ett liten hopp men sen blev det inget.

Ohh :( det är en hemsk väntan, när man aldrig vet om det finns ett slut på väntan.. Har ni gått nån utredning eller försöker ni bara själva? 

Hej! Har är en till som försökt i 14 månader. Är precis som du, frustrerad och ledsen. Vi har inga barn varken jag eller min sambo och är båda snart 27 år. Vi vet ju inte ens om vi kan bli gravida! Men vi har lämnat in papper för utredning nu, så hoppas dom kan åtgärda *felet*. Hur lång tid efter man skickat in pappren får man gå på första mötet? Jag hoppas jättemycket varje månad och bryter ihop under hela mensen, men trots detta så är jag på nått sätt glad att vi har varandra! :) alla andra blir gravida med en gång, och vi får kämpa som svin. Det är så orättvist!!

Hej, du svarade på mitt inlägg i en annan tråd också :) Tappade lite bort mig..

Då går vi igenom exakt samma :(

Jag bor i Finland så jag ringde och bokade tid och 2 veckor senare fick vi komma på första besöket. Där gick man igenom bådas hälsa och diskuterade lite, sen fick vi info om nästa steg, vilka prover jag ska ta, och hans spermaprov.

Har inte gjort nåndera ännu men ska försöka få det överstökat så snabbt som möjligt.

Ja eller hur :(

Jag hoppas verkligen vi båda två ska få plus snart

Jasså har jag gjort det! Haha! Det är inte lätt att hålla kolla på alla dessa trådar ibland xD

Jaha ja då kanske det går fortare i Finland än i Sverige? Har inte fått ett riktigt svar på hur lång tid det kommer ta innan vi blir kontaktade efter vi skickat in pappren, googlar man så hittar man 3 månader men har läst om vissa som fått komma efter 7 veckor så det kanske beror på vart i landet man bor? Tycker 3 månader är så lång tid att vänta!

Skönt ändå för er att kommit igång med utredningen, ett steg i taget :)

Vet ni när ni ska dit och göra fler prover?

Jag hoppas verkligen vi bara haft otur, att det är våran tur snart! Har ÄL på söndag, sen börjar den där eviga väntan yttligare en gång

Nej de är det verkligen inte :D

Ja det tycks gå väldigt snabbt, vi får gå genast och ta proverna, allt är klart, så sa hon att när provsvaren kommer kontaktar hon oss igen så får vi en tid till läkare igen. Det var bara det att jag ville vänta och se om det skulle bli nåt den här gången före vi tog testerna. Hade bim 2 veckor efter besöket, alltså igår. Så nu är det väl bara att ta sig i nacken och få proverna gjorda :)

Jaa jag har förstått att det är lång väntetid i Sverige för utredning :o skumt. Dagarna går ju annars också långsamt när man längtar:/

En av mina kompisar är också i samma sits, dom har försökt typ 1 månad än oss, men hon har nu försökt byta inställning och tänkte glömma det ett tag så kanske det händer. Före det brukade vi vara varandras klagomurar men nu när hon bestämt sig för att tänka på annat vill jag såklart inte förstöra för henne genom att klaga.

Då är det bara att köra på ihelgen :D Håller tummarna för er, vi kan ju hålla kontakt på pm om du vill bolla lite tankar eller bara annars ha någon att prata med :)

Jag kan skicka ett pm till sig så kan vi prata där :D

Du kanske ska stunta i att hålla koll på äl? Sluta med äl tester.

Jag har aldrig använt mig av äl tester. Vi har blivit gravida ändå. Nu förstår jag ju såklart att det tar olika lång tid. Men det kanske skulle vara skönt för dig att fokusera på annat?

Stress är aldrig bra och kroppen kan verkligen spela en ett spratt ibland.....

Hej,

vi bor också i Finland. Igår började mensen, 15 försöket misslyckades alltså. Vi har båda barn från tisigare förhållande, hans tjej är 10 år och min tjej blir snart 7 år. Båda kom till väldigt lätt. Nu när vi vill ha ett gemensamt lyckas det inte alls.

I höstas var jag till privat läkarmottagning. Allt såg jättebra ut. Efteråt på blodprov var allt var som det skulle, spermaprovet var också fint. Nu har vi varit i kö till sjukhuset för utredningar och idag är det exakt en månad tills vi har tid. 3 månaders väntetid. Känns som en evighet..

Här är ännu en som förstår vad du/ni går igenom. Är inne på år 8 av ingen bebis och det är mycket tungt vissa dagar- andra lättare, för oss har det tagit sådan lång tid att vi har börjat acceptera att det med stor sannolikhet inte kommer hända för oss.

Jag beklagar verkligen att ni måste gå igenom detta, och om jag ser tillbaka på vår tid av försök så vill jag faktiskt minnas att jag mådde som sämst runt 12-18 månaders strecket...var då jag på riktigt började ana att något var på tok men var fortfarande såpass "tidigt" så hoppet var så himla starkt - kändes som en kraschlandning varje gång mensen kom:(

Hoppas verkligen innerligt att det tar sig för er snart( för de allra flesta blir det barn tillslut, kanske med medicinsk hjälp men ändå barn)

Vet att det är jobbigt att göra och frustrerande att höra, men försök att sysselsätta er med saker som ni njuter av som inte är relaterade till barnfrågan. Gör framtidsplaner för er att fokusera på som inte är avgörande kring barn. Absolut inte för att ni ska sluta hoppas och försöka men för att inte förlora er själva i ägglossningar, undersökningar,väntan,besvikelse, ilska och sorg.

All lycka!