Uppstart IVF våren 2019

Precis, har också räknat på testdagen trots att jag vet att man inte ens vet om man kommer så långt. Min sambo ska reda bort runt de dagarna och känns trist att vara själv när man testar. Och man kommer nog inte orkar vänta heller och tar det en veckodag.

Hur har ni haft det vid ert första ultraljud? Kunde er sambo följa med? Min har försökt att få ledig men gick inte. Är så himla rädd för ett negativt besked och står där själv. Barnmorskan säger vi kan ju vara sjuk varje gång men så lätt känns det inte att vara det så "regelbunden ".

Min sambo är också mycket stödjande och han kommer nog också snart berätta till sin chef. Jag har dock precis börjat ett nytt jobb och där känns det inte alls rätt att berätta, så klart. Men blir det till vintern flera behandlingar via landstinget så kommer jag också berätta. 

Min kropp var redan helt slut innan sprutorna, aldrig haft sån mensvärk som började redan två dygn innan. Är konstant illamående sedan dess. Jag misstänker stressen har redan slagit till ordentligt. 

Sprutorna var ok igår. Bemfola är en förfylld så det gick lätt men med blandningen av Menopur gick det lite "fel", tappade 3 droppar vid blandningen men bestämde mig att det inte var så farligt och fortsatte  

Hur var det för er andra? Hade ni symtom i form av illamående, ont i buken och bröstsmärta? Man hoppas ju nästan på att få lite av det för att känna att det gör nåt (men illamående och ont i magen har jag redan så det blir svårt att skilja).

Vi hade samma tanke men tog för säkerhetsskull ett gravtest dagen jag köpte allt. Jag gick in på minarecept och hade kunnat beställa online (2-3 d leverans).

Apoteket hade dock allt hemma då de jobbade ihop med kliniken. Men var innan dess på apoteket mitt inne i stan och de kunde få in allt nästnästa vardag om man beställde innan kl 14.00. 

Jag hade inte velat vara i osäkerheten att inte ha Menopur hemma i fall din mens kommer någon dag tidigare osv.

När ni hade ert första ultraljud under hormonbehandlingen, hur många follikler kunde de se då? 

Jag tar sedan vi försöker bli gravida utan framgång olika preperat...

B-komplex med folat
Zink
Magnesium
Q10
munkpepper (hjälpte mycket för att stabilsiera cykeln)

Jag fortsätter just nu under IVF med alla tabletter utom munkpepper då jag är lite osäkert om det kan påverka progesteronnivåerna.

Rent vetenskapligt finns det bara evidens för folat under graviditet/IVF. Men vad hjälper oss evidens i vår situation ?!

Det är vårt första försök och det känns nästan som att man måste gå genom "IVF-skolan" för att bättre kunna vara "aktiv" och delaktig i behandlingen. 

Min sambo ringde till kliniken igen eftersom vi fått så dåligt bemötande igår vid första ultraljudet. Imorgon är det ul nr 2 efter 8 dagar och då får jag träffa den trevliga doktorn igen som vi träffade vid inskrivningssamtal. 

Enligt barnmorskan så kan antalet folliklar växer med nästa ultraljud respektive fram tills äggplock. Så sa ju tyvärr inte läkare men vi litar på henne. 

Ny hopp och idag skiner solen igen!

Ul 2 idag på dag 8. Fortfarande bara 5 blåsor. Läkaren hoppas på att få ut i alla fall 3-4 ägg nu på tisdag. Är fortfarande lite nere att det inte blev fler. Tråkigt med lågt AMH-värde. Dumt när man känner sig som 45 när man är 33. 

Ja, det måste de vara, har ju framodlat de nu under alla år. Så de får vara glada att komma till användningen. 

Dubbelt inlägg men vi har ju två trådar här:

Idag var det äggplocket! På ultraljudet förra veckan såg man bara 5 plus kanske 1 follikel. Då var vi så klart besvikna över det lilla antalet. Men idag blev vi ändå glada att det blev 6 ägg! Så alla blåsor hade ett ägg. 

Proceduren gick hur smidigt som helst. Var inte det minsta nervös. Teamet var super gulligt och det gjorde inte det minsta ont. 

Spermieprovet var inte topp men det visste vi ju sedan innan. 

På Livio i vår stad gör de så att de alltid odla fram tills dag 5 i fall det är minst 5 embryoner. Så vi har en prel tid på söndag. Men det är inte osannolikt att det inte alls blir så många embryoner och då blir det fredag. 

Så riktigt förstod vi inte resonnemanget kring 3 vs 5 dagar. Tyckte det lät logiskt att köra 5 dagar då embryon som klarar sig i 5 dygn nog har större chans att klara sig även i livmodern. Men är det bara 4 embryoner då sätter man 1 tillbaka efter 3 dagar. Det förstår vi inte så riktigt då de enligt ovan säger att det är bättre chanser för blastocyster. Vad nu? Kan ni förklara det igen?  

Nu åt vi en god lunch, tod en promenad genom parken och nu blir det Netflix och gitarren. Njuter av ledigheten. Och hoppas att de inte ringer oss imorgon!

Ja! Hade samma sak! Så konstigt. Har alltid 3 dagar, max lite till dag 4! Men denna gången mycket mer ont över alla 3 dagar och blödningen fram tills dag 5 och lite dag 6. Jag frågade aldrig om det hade någon betydelse för att jag antar att det absolut kan påverka kroppen. Hela kroppen är ju redan dagarna innan injektionerna inte helt "normal" med tanke på all stressnivå man har.

Jag är så nervös att de ringer snart och berätta att inte tillräcklig eller inga ägg befruktades. De ringer mig efter lunch någon gång i fall det är så. Annars hör man ingenting. Hade varit trevligare att de säger att de definitivt ringa vid kl x t.ex. Hade nog hjälpt många oroliga par. Sitter här på jobbet, kan inte fokusera mig på samtalen osv.

Och jag lovar dig, brösten kommer ömma mer

Nej, tydligen skulle de inte ringa. Men läste flera gånger här i forum att många blir uppringda oavsett för att veta hur många ägg befruktades.

För vår del betyder det ändå att det blev 5 befruktade om de inte ringer. Då antalet 5 är ett krav för att odla vidare till blastocysten. Men vi hade ju 6 ägg.

Jag är uppsvullen i magen, gått upp 1 kg sedan Ovitrelle. Kan inte knäppa mina byxor (och jag var ju inte super stimulerad med mina 6 äggblåsor). Lite molvärk i hö äggstock. Inte illamående. Utom nervositet är jag på bra humör.

Är du själv nu under behandlingen då din man inte bor i samma stad?

Vi får se om det blir 5. Men ringer de inte idag så har i alla fall 5 eller 6 blivit befruktade. Men sedan klarar sig ju oftast inte alla till dag 5. Känner jag kan andas ut efter kl 17.00.

Man måste bara ha så stark tro i sig själv, i varandra och i naturens "makt". Det är lite konstigt, men jag känner på något sett att det här kommer funka. Fortfarande känner jag det, trots all oro.

Nej, det blev inget. Inget ägg blev befruktad, inte ens ett av de 6...

Det är det minsta vi hade räknat med. Ett i alla fall som hade hållit sig i några dagar.

Sorgen och ångesten varför det är så, går inte att beskriva. Vi förstår inte.

Ni vet säkert hur man mår men fått ett helt sammanbrott. Är arg, förtvivlad och så otrolig ledsen.

Jag blev redan maximalt stimulerad, de gjorde ICSI på alla 6 ägg som fanns och det inte ett ändå som blev befruktad. Jag menade vi hade hoppats att i alla fall ett blev befruktat. 

Det känns som att det inte är så mycket de kan göra. Är realtiv ung med 33, men AMH på 0,4. Så mer än 5 blåsor typ kommer de nog ändå inte få fram. Och som du säger det är inte bara befruktningen utan de måste också klara sig. Vi har inte ens kommit i närheten. Min man har super låga spermieantal och kvalitet så helt naturligt ser vi ingen chans heller längre. De visste inte så mycket annat man kan prova men att vi kan testa igen. Men nu har vi inga pengar kvar och 8 månader väntetid till landstingsförsök. 

Vi fick vår utredning hos en annan privatläkare som skickade remissen till kliniken i april. Då sa de 4-5 månader, nu är det plötsligt mycket längre på grund av sjuka läkare osv. 

Vårdgarantin har de. Men så himla fult. De jobbar ihop med Linköping vilket är långt bort för oss som bor i Västra Götaland. Och vi pratade redan med Linköping och bestämmer vi oss för de så måste man göra alla ul och precis allt hos de och det fungerar inte ihop med livet, pendlingen, detta dessutom spontant osv. Dessutom har de också 3 månader väntetid.