DAGIS ÅNGEST ????

När min man skolade in våra tvillingar för fjorton år sen var inskolningen under två veckor och i början var föräldrarna med hela tiden, mot slutet av inskolningen fick de vara själva någon timme. Jag skulle prata med personalen och göra en plan för inskolningen, som är individuellt anpassad till ditt barns behov.

Hur har inskolningen gått till? Och vad säger personalen? För jag skulle inte känna att det var okej att lämna mitt barn på förskolan om hen var ledsen hela tiden, visst att de kan bli ledsna ibland vid lämning och även att de blir lite ledsna under dagen då i början men inte att de är jätteledsna hela tiden.

För som tidigare person skrev så borde man ju kunna anpassa inskolningen så det passar er son så bra som möjligt. Med äldsta barnet var jag eller pappan med i två veckor innan vi lämnade första gången och då lämnade vi bara ca en halvtimme och då gick det bra så då lämnade vi ett par timmar dagen efter osv. Med andra barnet gick det snabbare förmodligen mycket tack vare att hon redan kände igen miljön och träffat personalen tidigare när jag lämnat sonen och haft henne med mig.

Jag vet ju en del som fått vara med sina barn på förskolan mer än två veckor för att barnet behöver mer tid att känna sig trygga nog med miljön och med personalen.

Hej!

Jag jobbar som förskollärare och varje inskolning vi har är individuell. En del barn är trygga och framåt redan från start, andra tar det längre tid för. Vi jobbar med föräldraraktiv inskolning där föräldrarna är med hela tiden första veckan. Inga avsked sker och barnet kan på så sätt lära känna miljön oss pedagoger och våra rutiner på ett tryggt sätt tillsammans med sin förälder. Vi brukar säga att inskolningen är inte till för att barnet ska lära sig att bli lämnad av sin förälder, utan det ska lära sig att vara på förskolan. Därför ser vi det som en viktig del i att föräldrarna är delaktiga i inskolningen.

Beroende sen på hur första veckan har gått gör vi sedan upp en plan för andra veckan. Jag tycker du ska prata med pedagogerna på din förskola. Berätta hur du känner. Inskolningen är inte bara viktigt för barnets trygghet. Det är lika viktigt att ni som föräldrar känner er trygga med att ert barn har det bra när inte ni är där.

Sen skulle jag vilja ge lite tips och råd till vad du kan göra för att underlätta för ditt barn. Detta gör du säkert redan, men iallafall. Tänk på vad du själv sänder ut för signaler till ditt barn med kroppsspråk osv.. Visar du att det här är en rolig plats att vara på, eller visar du att du egentligen inte vill det här. Följ med och titta vad de andra barnen och pedagogerna gör. Om barnet vågar göra små utflykter bort från dig för att undersöka miljön. Sitt då kvar och låt barnet komma och tanka trygghet när det behöver. Visar barnet att det vill att du ska följa med, gör då det.

Jag skolar själv in min dotter på 1 1/5 år och ska lämna för första gången i morgon. Hon är mitt i en separationsfas just nu. Så det ska bli intressant att se hur det kommer att gå.

Styrkekramar och lycka till

Jag tänker spontant att ditt barn kanske inte hunnit fått en anknytning till minst en pedagog än. Mitt förslag är att förlänga inskolningen. Vill du läsa om anknytning och förskola har Gunilla Niss skrivit om just det ämnet. Och det kommer bli bra! Men ingen vet hur lång tid ditt barn behöver för att landa i detta nya. Det kan ta uppåt några månader men oroa dig inte, det kommer sinom tid. Hoppas du kan ha en god dialog med pedagogerna och att du känner dig trygg med förskolan.

Ett tips som vi fick var att det brukar gå bättre om pappan skolar in. Vi gjorde så, pappan tog hela inskoln8ngen.