Få 3-åring att sova själv

I min säng ligger ibland 3 barn. Tur att maken jobbar natt annars hade vi inte fått plats. Haha.

Handlar det om att bebisen ska sova i sängen och du inte vill att syskonen ska rulla och råka slå till bebisen? Eller kanske för att bebisen kommer väcka syskonen?

Fast är inte hennes trygghet det viktigaste nu när det kommer syskon? Jag tror ni skapar en enorm konflikt i onödan genom att pusha detta.

När vi fick andra barnet så sov äldsta (som då var två år) hos maken på nätterna u dubbelsängen. Hon somnade i sitt rum men gick in dit varje natt. Jag sov i bebisens rum med bebisen på en säng vi ställt in där.

Vi har alltid kört med att barnen somnar i sina egen sängar och rum men de har alltid varit välkomna in på natten, så länge de behöver.

Skapa sovalternativ som i första hand ger treåringen trygghet och sen ger er alla så bra sömn som möjligt.

Vår dotter på 3 år då sov också i vår säng när lillasyster kom. Vi la båda barnen i soffan på kvällen och bar upp dom när vi gick upp men när jag bestämde mig för att börja natta lillasyster i sin spjälsäng hakade stora på och ville också sova i sin säng! Så sen dess har hon sovit varje natt (hela nätter tom!) I sin egen säng. Så mitt råd, stressa inte nu. Det kommer när hon är redo! Ska du ha bebisen i sängen kanske du och bebin kan sova själva i ett annat rum första tiden?

Tack för svar, jag har inget emot om hon skulle tassa in sen på natten men hade gärna velat få in rutin att börja sova i egen säng.

Jag tänker att om bebis samsover kommer hon aldrig vilja sova i eget rum om hon ser att det mindre syskonet får sova i vår säng. Att lär hon sig sova (eller åtminstone somna in) i egen säng nu är det lättare än att försöka göra det om 2år när det är jobbigt på riktigt med 2 stora barn i samma säng. Tänker kanske lite väl långsiktigt..

Då vår dotter sov otroligt dåligt första 2 åren fick min sambo sova i eget rum för att kunna jobba, ett tag körde vi varannan natt när jag också jobbade. När vi nu äntligen sover tillsammans igen känns det så jobbigt att vi ska dela upp oss igen :(

När vi fick vårt andra barn fick äldsta börja sova i egen säng efter att vi vaknade av att han log ovanpå sin nya lillasyster. Han hade rullat i sömnen och brukade göra det därför kunde han inte ligga på en kant. Vi nattade honom i vår säng och la över honom i sin när han somnat.

När vi gick tredje sov bebisen och mellan barnet i vår säng. De rör sig inte så mycket och mellan flickan är mörkrädd och blir ledsen om hon vaknar utan oss på natten, räcker med att vi är i vardagsrummet. Så alltid två barn i sängen, just nu. För det är vad barnen behöver. När vi valde att skaffa barn valde vi också att offra en del, självklart inte allt, men en del av vår bekvämlighet. Och sömnen och sängen är ofta en av de bekvämligheter vi behöver lägga lite åt sidan några år.

Passa på att njut av att dina barn vill vara nära dig. En dag kommer de inte VILJA ligga i samma säng dom er. Småbarns perioden är tuff, intensiv, härlig och kort. Försök att hitta njutning i det du kan.

Och inget fel med att tänka långsiktigt. Det är ju jätte bra för fina barn att de har en mamma som reflekterar över vad som i långa loppet är bäst för barnen och familjen.

Det knäppaste har hänt de senaste två nätterna (vilket sammanträffande) hon har själv (!!) Sagt hon vill sova i sitt rum. Vilket vi uppmuntrat. Jag har peppat henne för att hon ville sova själv men på kvällen fråga "vart ska vi läsa säga?" Så här hon själv valt sängen. MEN nu har det såklart kommit massa uppvak igen och paniken kommer direkt tillbaka inför att leva i den där dimman jag gjorde under föräldraledigheten. Får se hur det går och jag hoppas vi kan få ner det till ett uppvak eller så då hon tar lång tid på sig att somna om (vaken inatt mellan 3 och 5) ibland. Tack för svaren i alla fall och era synpunkter. Dotterns motivation till att sova i eget rum finns där, ska vi bara hoppas vi alla orkar med sömnbristen eller att hon får acceptera att komma in i vår säng vid första uppvaket :)

Men så bra! Ja, min dotter vaknar också ibland och jag bär alltid över henne i vår säng isåfall. Orkar inte krångla. Huvudsaken tycker jag är att dom ändå kan somna i sin egen säng och känna den tryggheten där