BF december 2019

Hej, hoppar in i tråden. Jag är 22 år och aldrig varit gravid tidigare. Jag har en stökig historia bakom mig men har nu börjat ordna livet. Haft mensvärk i flera veckor utan att få mens, och de senaste dagarna har brösten blivit helt enorma! så jag tog ett gravtest som visade positivt. Blev helt chockad, bara varit tillsammans med killen i några månader. Tog ett digitalt idag som visade 2-3 veckor. Med räknare så står det att BF borde vara 31 december!

Jag känner mig otroligt förvirrad. Alltid tänkt att jag inte ska ha barn än på ett tag och trott at jag har svårt att/inte kan bli gravid. Tänkt att jag fixar en abort lätt. Men när jag plussade så fylldes jag av helt andra känslor. Det känns som det är meningen och rätt på ett sätt. Samtidigt så rent praktiskt så är det inte bästa läget, så jag är otroligt ambivalent. Men jag känner känslomässigt att jag så starkt vill ha detta barnet och är redo. Killen är jättefin och stöttar och engagerar sig även om vi båda är lite i chock.

Hoppas det är okej att jag hänger här med er

honny

Äldre 4 May 17:30

#597

Värphönan skrev 2019-05-04 09:13:16 följande:

Välkommen! :)

Det låter som du fått ett omtumlande besked då. Jag tror det är väldigt sällan ett optimalt tillfälle någonsin uppstår. Själv är jag snart 34 och vet inte om jag känner mig redo än trots att vi försökte i 9 månader. Blev överlycklig och skräckslagen över strecken på stickan.

Har vänner som blivit gravida kort efter de träffats, nu har dom två fina barn och varit tillsammans i jag vet inte hur många år.

Det kommer säkert gå bra för er! :)

Lycka till och stort Grattis!

Åh vad glad jag blir för ditt svar ${#emotions_dlg.flower}$ Har hunnit smälta det lite nu och kan verkligen känna att det pirrar av lycka när jag tänker på att vi ska få barn även om oron kvarstår. Grattis till dig med!

honny

Äldre 4 May 17:36

#598

Poopoo82 skrev 2019-05-04 12:38:24 följande:

Hej hej!

Vad kul att hitta den här tråden!

Jag är ca beräknad bf till 8 december, om det går vägen.

Fick veta det när jag var inne på ett tidigt ultraljud för att jag började blöda smått, då var jag i c:a 5+3.

Det här var inte planerat på något sätt så jag hamnade i chock och har haft panikångest och mått superdåligt. Jag har skyddat mig med P-ring. Det tog ett tag innan jag och min sambo bestämde att vi ska behålla barnet. Det har varit mycket känslor kring det här, då samma sak hände för c:a 1,5 år sedan och vi då valde att ta bort det barnet. Vilket tog hårt på mig och vår relation. Jag har 2 söner som fyller 16 & 12 i sommar. Min sambo har en son på 14 och dotter på 9 sedan tidigare. Vi har inga gemensamma. Vi har det lite upp och ner nu till följd av bådas mående kopplat till denna livsförändring. Vilket inte känns bra. Därför känns det skönt att hitta en grupp med kvinnor som genomgår allt som det innebär med att vara gravid i samma period. Behöver få läsa om likasinnade och hur andra upplever det med kanske liknande saker i kroppen, för vi har inte berättat för någon förutom våra mödrar. Så det känns ganska ensamt i det här speciellt när ens partner inte känns närvarande.

Hoppas ni alla andra mår bra! Ser framemot att följa tråden!

Oj det låter tufft. Speciellt att din partner inte är närvarande, det gör ont att höra. Men tror du inte att det kommer kännas rätt när ni fått smälta det lite och landat ännu mer i beslutet? Är själv oplanerat gravid i en situation som inte är optimal. Men nu när jag tagit beslutet att behålla tillsammans med killen så känner jag lyckan smyga sig på mer och mer. Men det var inte alls självklart från början, började gråta av blandade känslor.

Är säker på att du är en stark kvinna som kommer klara detta fint. Och du...grattis!

BF december 2019

INNEHÅLL