BF december 2019
Hej. Jag plussade idag, äl+12. Bf borde bli 5 december enligt några olika uträknare. Det är vårt fjärde barn :)
Hej. Jag plussade idag, äl+12. Bf borde bli 5 december enligt några olika uträknare. Det är vårt fjärde barn :)
Jag testade suuuupersvagt på ÄL+8 och på +9 var jag säker på att jag inte såg i syne. På ÄL +10 kunde man tydligt se plusset.
Jag använde mig av billiga kina-tester som jag köpt på tradera. Flera av de märkena har givit mig sk. spökstreck (svagt pos) men inte detta. Heter ?love xo? tror jag. Men annars är restlagrets test bra om mam tex vill se stegring.
(Märks det att jag är testmissbrukare eller?)
Ursäkta att jag tjatar på dig men undrar om du testade något på ÄL+11 och vilket test du använde? :)
Grattis till plusset också! <3
Jag tyckte det var ganska tufft att få bebis nummer två. De andra hängde bara med ;) men tvåan var omtumlande. Nu väntar jag femman. :D
Härligt har ni en till som oroar sig. Har 11 missfall bakom oss, 3 IVF-försök och ett FET.
Teststrecket är starkare än kontroll nu. Om jag ska gå efter när jag hade ÄL-känningar går jag in i vecka 6+0 idag.
Igår em mådde jag riktigt illa och kräktes så snart jag rörde på mig. Känns gott att kroppen börjar påverkas mer. Det stillar min oro.
Sen har min mage gjort ett palats åt bebis för den kom ihåg hur det ska va. Det går inte att dölja min graviditet. Måste ha mammabyxor. Det blir femte förlossningen på exakt åtta år om allt går som det ska.
Oj! 11 missfall. Har ni något barn och försöker med syskon el är det första ni försöker med? Det är så otroligt påfrestande med missfall så jag kan inte föreställa mig hur det är att ha fått erfara så många. Jag och min man kämpade i 2,5 år innan vi fick vårt första barn. Nu med syskonet blev vi gravida på femte försöket men det slutade som sagt i missfall. Nu är vi gravida på nytt efter tredje försöket efter missfallet. Jag tar verkligen ingenting för givet känner jag. Det är svårt att bli gravid och få en frisk graviditet!
Alltså jag är ju då gravid med nr 4, och har tre barn under 6 år sen innan.. Älskar mitt "småbarnskaosliv" MEN drar mig redan för att berätta om det här graviditeten för släkten. Vet att det kommer att komma kommentarer som "men ska ni befolka hela jorden eller" och "ni har ju redan tre små barn, ska ni verkligen ha en till" osv osv osv. Senast idag sa en släkting på en gemensam middag "nu går ni inte och skaffar några fler barn, nu behöver ni vila några år HAHAHAAAA, för ni ska väl verkligen inte ha fler? Eller?" så sitter man där och är på smällen och bara "naee, inte vad jag vet....". Så jäkla tröttsamt att folk ska ha åsikter om allt känner jag men det är svårt att inte ta åt sig när det är nära släkt.
Nån som känner igen sig eller har lite tips på svar på tal/eller hur man helt enkelt slutar bry sig...?
Hej,
Var på tidigt VUL idag, vecka 6+0. Såg bara en hinnsäck på 6.8 mm. Enligt hennes maskin är jag i 5+3 men hon säger det kan diffa fel en vecka åt ena el andra hållet. Ångrar att jag gjorde detta då jag är ännu mer orolig nu. Ett tips till er andra att tänka på om ni funderar att det kan vara bättre att vänta. . Hon sa varken bu el bä och att det det kan vara för tidigt bara (att jag inte skulle oroa mig så mkt). Får bara stå ut nu en vecka till jag ska på vul på min ivf klinik. Just nu sitter jag på jobbet och vill bara gråta för att jag hade hoppats på mer idag. Först hinnsäck sedan gulsäck och foster. Hoppas mitt lilla där inne växer nu som jag hoppas på.
Fått tid för vul på tisdag. Kommer bara vara i 6+2 enl mens så jag tycker de känns riskabelt tidigt för att kunna se något!! Har aldrig gjort så tidigt förr men måste ju lita på dom som skickat tiden att dom vet vad som är bäst :) någon annan som gjort vul så tidigt?
Har tyvärr fått missfall (MA) för första ggn i mitt liv. V 6+2 men inget foster. Måste kämpa på nu med mina 2 barn. Ska till IVF kliniken på måndag. Blir väl medicin för att få ut det antar jag. Lycka till till er med era graviditeter????
Hej!
Får man gnälla här utan att kliva någon på tårna? För jag behöver det....jag mår så J*VLA illa! Jag VET att det är normalt (har 3 barn) men just nu känner jag: "hur ska jag stå ut?". VI har så många kalas med släktträffar och jag vill bara gömma mig. Studerar på heltid och orkar inte ens öppna en bok....ibland får jag hemska tankar....att detta var ett misstag, att jag är för gammal. Finns det någon annan som känner så här?
Antagligen blir det bättre efter v.12, men det känns långt dit just nu.