Hej!
Jag undrar om det är fler här som står i kö på Sahlgrenska för behandling med donerade spermier? Hur länge har ni stått? Är ni ensamstående eller par?
Eller någon här som kanske har stått i kö och påbörjat sina försök eller tidigare genomgått behandling. Hur har det gått?
Jag har stått i kö sedan 2017. Drog till Danmark och är gravid nu. När jag ställde mig i kön för två år sedan sa de att kön låg på 3-4 år minst. Helt galet!!!
Blev gravid på andra försöket! :) Använde mig av gonal f + ovitrelle + akupunktur. Men jag hade god äggreserv och är relativt ung (29 år). Hur gammal är du?
Jag och min man stod i kö i ca 2,5 år. Har gjort 2:a inseminationen nu men är helt säker på att det inte gick vägen denna gången då jag nu lagom till BIM fått mensvärk och den känns, tyvärr, som vanligt... nästa omgång kommer såklart falla mitt i påskhelgen, så är osäker på om det blir en 3:e i april. Har varit en extremt jobbig resa hit men nu håller vi alla tummar och tår för att det ska lyckas!
Jag har stått i kö där som ensamstående i 2.5 år. Pratade med dem i höstas och då rekommenderade de mig att åka till ett annat landsting eller Danmark då de trodde att det var 2-3 år kvar. Anmälde mig till Malmö i januari och var på första möte förra veckan. Nu blev allt så verkligt och kaos i huvudet med alla förhoppningar och alla rädslor.
Någon annan som är inne i samma process?
Håller tummarna att ni blir kallade snart då! Vi stod i kö från sept 2016 och kom på första besöket inför donation i dec-18 och sen första insemination feb-19 , så ja nästan 2,5 år. MEN nu har denna resan tagit en vändning, det blev ett positivt test i fredags kväll! Jag har haft exakt likadana smärtor denna gången som jag alltid får innan mens men det var tydligen ingen mens på G :)
Tråkigt att det skall vara så lång kö till assisterad hjälp här i Sverige. Vad jag vet har nog Göteborg den längsta kötiden. Jag är man och har ändå hjälpt till för att korta kötiden via sjukvården, men även privat utanför.
Vet inte varför fler inte väljer det alternativet när man väl har tagit beslutet än vänta kanske upp till 4 år i kö?
Ni som läser detta, vad är det som gör att ni inte provar den privata vägen eller har ni gjort det?
Kanske inte vet var man kan finna någon för privat hjälp eller bara inte litar på någonannan?
Det hade varit roligt att höra, ibland undrar man som kille.
Givetvis när man är ett par (hetro) så vill man ju att ens partner skall även vara den biologiska pappan om det funkar.
Sedan är ju trygghet i det man gör också viktigt.
De gånger som jag hjälpt till privat är får man ju visa upp att man är frisk och sedan göra det på ett seriöst sätt. Som donator finns ju även risken att mamman ångrar sig och kommer o kräver underhåll för barnet och hotar med att ange en som fader eller faktist gör det. Så även som donator måste man våga lita på den man hjälper. Det är ömsesidigt.
Är man som donator med i närståendeadoptionsprocessen brukar den sedan gå ganska så snabbt.
Tack för erat svar Aleksandrajuni.
Det är jättetråkigt att väntetiderna av någon outgrundlig anledning är så långa på just Sahlgrenska. Har själv varit donator på just detta sjukhus för x-antal år sedan och fick just veta att jag hjälpt 6 familjer att få barn plus några syskonbehandlingar, vilket jag finner väldigt glädjande.
Hoppas dessa familjer har det bra nu med sina efterlängtade barn : )