Hej!
Jag undrar om det är fler här som står i kö på Sahlgrenska för behandling med donerade spermier? Hur länge har ni stått? Är ni ensamstående eller par?
Eller någon här som kanske har stått i kö och påbörjat sina försök eller tidigare genomgått behandling. Hur har det gått?
Hmm, ursäkta min okunskap men innebär det att du gjorde ivf eller va de insemination med stimulerad ägglossning? Jag är lite ny med allt det här...
Jag är 25 år
Jag och min man stod i kö i ca 2,5 år. Har gjort 2:a inseminationen nu men är helt säker på att det inte gick vägen denna gången då jag nu lagom till BIM fått mensvärk och den känns, tyvärr, som vanligt... nästa omgång kommer såklart falla mitt i påskhelgen, så är osäker på om det blir en 3:e i april. Har varit en extremt jobbig resa hit men nu håller vi alla tummar och tår för att det ska lyckas!
Jag har stått i kö där som ensamstående i 2.5 år. Pratade med dem i höstas och då rekommenderade de mig att åka till ett annat landsting eller Danmark då de trodde att det var 2-3 år kvar. Anmälde mig till Malmö i januari och var på första möte förra veckan. Nu blev allt så verkligt och kaos i huvudet med alla förhoppningar och alla rädslor.
Någon annan som är inne i samma process?
Jag har stått i kö där som ensamstående i 2.5 år. Pratade med dem i höstas och då rekommenderade de mig att åka till ett annat landsting eller Danmark då de trodde att det var 2-3 år kvar. Anmälde mig till Malmö i januari och var på första möte förra veckan. Nu blev allt så verkligt och kaos i huvudet med alla förhoppningar och alla rädslor.
Någon annan som är inne i samma process?
Jag och min man stod i kö i ca 2,5 år. Har gjort 2:a inseminationen nu men är helt säker på att det inte gick vägen denna gången då jag nu lagom till BIM fått mensvärk och den känns, tyvärr, som vanligt... nästa omgång kommer såklart falla mitt i påskhelgen, så är osäker på om det blir en 3:e i april. Har varit en extremt jobbig resa hit men nu håller vi alla tummar och tår för att det ska lyckas!
Jag har stått i kö där som ensamstående i 2.5 år. Pratade med dem i höstas och då rekommenderade de mig att åka till ett annat landsting eller Danmark då de trodde att det var 2-3 år kvar. Anmälde mig till Malmö i januari och var på första möte förra veckan. Nu blev allt så verkligt och kaos i huvudet med alla förhoppningar och alla rädslor.
Någon annan som är inne i samma process?
Vad häftigt att ni nu har kommit intill och fått börja försöka! Synd såklart att det inte ännu gett det resultat man hoppas på.. men jag håller tummarna för er att det glada beskedet kommer så snart som möjligt!
Vi har ju stått i kö nu ca 2,5 år så det ger mig hopp att det snart är vår tur..
Håller tummarna att ni blir kallade snart då! Vi stod i kö från sept 2016 och kom på första besöket inför donation i dec-18 och sen första insemination feb-19 , så ja nästan 2,5 år. MEN nu har denna resan tagit en vändning, det blev ett positivt test i fredags kväll! Jag har haft exakt likadana smärtor denna gången som jag alltid får innan mens men det var tydligen ingen mens på G :)
Tråkigt att det skall vara så lång kö till assisterad hjälp här i Sverige. Vad jag vet har nog Göteborg den längsta kötiden. Jag är man och har ändå hjälpt till för att korta kötiden via sjukvården, men även privat utanför.
Vet inte varför fler inte väljer det alternativet när man väl har tagit beslutet än vänta kanske upp till 4 år i kö?
Ni som läser detta, vad är det som gör att ni inte provar den privata vägen eller har ni gjort det?
Kanske inte vet var man kan finna någon för privat hjälp eller bara inte litar på någonannan?
Det hade varit roligt att höra, ibland undrar man som kille.
Tråkigt att det skall vara så lång kö till assisterad hjälp här i Sverige. Vad jag vet har nog Göteborg den längsta kötiden. Jag är man och har ändå hjälpt till för att korta kötiden via sjukvården, men även privat utanför.
Vet inte varför fler inte väljer det alternativet när man väl har tagit beslutet än vänta kanske upp till 4 år i kö?
Ni som läser detta, vad är det som gör att ni inte provar den privata vägen eller har ni gjort det?
Kanske inte vet var man kan finna någon för privat hjälp eller bara inte litar på någonannan?
Det hade varit roligt att höra, ibland undrar man som kille.