Min fru hatar min syster

Hej,

jag är en gift familjefar som behöver lite vägledning.

Min syster är en mycket ytlig person, egenföretagare och affärskvinna.

Hon lägger ner mycket tid på sitt företag/arbete som hon brinner för och ägnar kanske inte tillräckligt med tid till sina barn.

Som mamma så är hon inte den varma kärleksfulla idealiska mysmamman. Hon skämmer bort barnen med mycket prylar, istället för att ge dem kärlek, som kompensation för sitt upptagna arbete.

Hon och hennes man har nyligen skilt sig och han har flyttat ut. Vet inte riktigt hur de gör med barnen nu men antar att det kommer bli varannan vecka framöver, vilket också blir sämre för dem, då pappan är ungefär lika frånvarande som min syster gällande barnen.

Min fru är den raka motsatsen till min syster.

Hon arbetar som socialsekreterare och har en lång utbildning inom ämnet. Hon är väldigt uppmärksam på olika beteenden hos människor för att sedan analysera och slutligen döma.

Hon stör sig mycket på min syster och på att jag inte kritiserar hennes beteende trots att jag håller med min fru då hon gör det. Kritiken måste komma från mig och helst vara hårt dömande om den ska vara värd att noteras.

När vi har familjeträffar ca 5 gånger om året stör min fru sig på att jag ger min syster mer uppmärksamhet än henne, vilket jag tycker är konstigt då vi inte ses lika ofta.

Allt som händer beteendemässigt mellan mig och min syster under de här träffarna memoreras och sparas i min frus arkiv för att sedan när som helst plockas fram och diskuteras.

Vi har haft dessa familjeträffar under 4 års tid och varje nytt tillfälle blir bara en rad av nya negativa beteendenotiser som sparas i arkivet, vilket med andra ord betyder att läget försämras då färre positiva händelser sparas.

Hon kallar min och min systers relation för ?mental incest? då jag sällan säger något negativt om henne.

Min fru anser att jag ska älska henne mer än min syster och kan inte skilja på äktenskapskärlek och syskonkärlek.

Jag har haft min syster i 38 år och vi har starka blodsband vilket jag inte tycker är något konstigt.

Har varit tillsammans med min fru i 5 år.

Vi kan säga att finns runt 30st olika händelser som varav en kan plockas fram när som helst för att sedan diskuteras från morgon till kväll under en hel veckas tid. Dessa diskussioner brukar infalla då det är nära till nästa familjeträff.

Jag tycker inte detta är hälsosamt för våra barn som får drabbas av dessa grälen under såna långa perioder.

Vad gör jag?

Det finns väl en oskriven regel, jag kan kritisera min familj men ingen annan. Både jag och min man har systrar som är olika oss, det betyder inte att dom gör fel men blir ett samtalsämne hemma. Dock respekterar vi varandras familj och vet vart gränsen går, vi brukar säga att man väljer inte sin familj men blodsbanden är ändå viktiga. Och det skulle jag sagt till min partner, du behöver inte älska henne men det är min syster.

Och jag tycker inte din syster låter hemsk heller, bara att hon inte vet upp karriären för barnen.

Jag har läst din inledning. Och eftersom jag är själv i en liknande situation och vet hur det känns att vara frun som är elak och missunnsam så vill jag bara berätta hur det kan vara.... I min situation så får även systern uppmärksamhet när hon kommer, med all rätt. De pratar på finska trots jag ber dom att prata på svenska så jag också förstår, men de fortsätter på finska. Och då blir jag den elaka frun som inte tål att systern får uppmärksamhet. Ändå så måste jag delta vid familjesammankomster som varar i timmar flera dagar i sträck och sen undrar dom varför jag är så missunnsam när jag egentligen bara är ledsen och känner mig utstött..