Tjej som inte vet hur man pratar med tjejer
Jag är 100%kvinna. Jag själv tycker att jag är extremt tjejig, jag gillar att sminka mig alldeles för hårt och klä mig som en slampa (Jag är inte särskilt slampig men jag gillar att klä mig så) . Jag är straight.
Jag har alltid umgåtts enbart med killar/män, men inte som nån slags (förmodligen lesbisk) Tomboy, utan för att jag inte vet hur jag skall prata med tjejer. De få tjejer jag har umgåtts mer än väldigt ytligt med har utan undantag vart fästmö/flickvän/fru till någon vän jag har. På jobbet umgås jag utöver ytligt bara kontakt med manliga kollegor.
Mamma var inlagd på psyket nästan konstant under min uppväxt, nu är hon död. Så jag var (och är trots att jag är vuxen) extremt pappig. Jag träffar honom 2-3ggr i veckan och ringer honom varenda dag. Efter jobbet umgås jag med min pojkvän/sambo och vi brukar gymma, spela tv-spel osv.
Just det här med kontakten med andra kvinnor har jag väldigt svårt med. Jag vet inte vad man skall säga eller göra. Jag har hela livet saknat detta, jag hade gärna velat ha kvinnliga vänner, men de verkar inte gilla mig och nästan instinktivt undviker mig (eller så är jag paranoid). Dessutom blir jag ofta nervös med andra kvinnor, så jag vet inte hur jag skall bete mig, risken att jag säger eller gör något dumt är 110%. Jag försöker agera som mina vänner gör i närheten av tjejer, men det blir fel på något sätt. Jag kan inte ta efter dem. Men jag vill så gärna, jag känner mig som en halv person eftersom jag är så socialt missanpassad.
Finns det någon kurs man kan gå? Byta jobb till en arbetsplats med enbart kvinnor kan det vara en idé? Eller är det kört, kan man inte detta vid 26 så kommer man aldrig lära sig? Skulle man kunna vara helt ärlig till kanske en väns flickvän och säga "Snälla du var min tjejkompis, kompensera för hela min barndom och lär mig att prata med tjejer?" Om jag inte tar tag i detta hur går det då om jag blir mamma och får en dotter? Kommer hon bli lika missanpassad som mig?