• washo

    Varför skaffar ni barn?

    klassisk förnekar kommentar 

  • washo
    LillaTjockaBertil skrev 2019-04-16 06:18:10 följande:
    Egentligen var inte tanken att skaffa barn utan det handlar om spänningen när man har sex helt oskyddat.
    haha du är bäst säger sanningen  :)
  • washo
    sextiotalist skrev 2019-04-19 08:03:29 följande:
    Där jag växte upp fanns det få ensamstående föräldrar de flesta bodde i villor och ingen var direkt fattig, ett medelklassområde, visserligen fanns det lägenheter, men inget fattigområde. De som gick på fritids/dagis var blandat. Men på den tiden var det strikt, jag vantrivdes på fritids, så jag blev nyckelbarn.

    Vi fick knappt vara inne hos mina kompisar, där mammorna var hemma. Papporna kom ofta hem vid 6, kontorsarbete i Stockholm, då var det middag för de flesta.
    Du är född på 60 talet och säger att de flesta bodde i villor!
    Vi pratar inte om ditt villa område! Vi pratar om hela Sverige och miljonprogrammet sattes igång på 60-70 talet! Ja ingen var fattig för industrialisering var i full gång och det fanns gott om arbete och bostad till alla. 

    Sedan skriver du att det var strikt på den tiden och att du vantrivdes. 
    Detta säger en hel del om din generation! Din pappa kom hem vid 6 och då var det middag, dvs du har kanske inga goda erfarenheter av din pappa i alla fall på vardagar. Därmed blev det ingen lek med dig pga tids brist och därför är du själv så stark emot lek mellan barn och föräldrar?

    Som du skrev #81 så verkar du har gått igenom mycket tufft liv?
    Kan du berätta hur din barndom var?
  • washo
    sextiotalist skrev 2019-04-15 21:16:19 följande:
    Jag har inte träffat ett litet barn som inte vill hjälpa till, de flesta tycker det är roligt.
    Ett annat inlägg där du förväntar dig att barn ska hjälpa till.
    Jag tycker barn ska få leka och ha roligt och inte ha ansvaret att hjälpa till med olika sysslor så tidigt i livet!
    Många gånger vill barn hjälpa till för att föräldrarna förväntar sig det och berömmer barnet för det och våra barn vill så klart behaga sina föräldrar.
    Det kallas prestationsångest som blir vanligt mer och mer.
    Att barn hjälper till utan att föräldrarna ska berömma är en annan sak. 

    Din generation har lärt ut bl.a. ordet duktig som är så skadligt för barn.
    Med duktighet kommer prestation. Man måste vara duktig hela tiden annars är man inte bra och tillräcklig! Hela vårt samhälle med ekonomi i grunden präglas av tillväxt. Tillväxt tillväxt tillväxt. I valrörelser är jobben alltid ett av det viktigaste .
    Människor har glömt att leva! Människor har glömt att se varandra.
    Människorna har glömt att se sig själva. Människorna har glömt att se sina barn!
    Men vi blir intalade att det är det vi just gör! Det handlar om masspsykos!

    Jobba och leva är en bra kombination. Men idag anser man att livet består av att endast jobba! Eliten själv spelar golf på jobbet!

    Ett exempel : 
    Är man bjuden på en middag och inte orkar komma använder många svepskäl 
    "jag måste jobba" och det accepteras det utan sura miner.
    Men skulle man säga att jag ska ägna tid åt mig själv , ja då blir det ett jävla liv.
    Jobb prioriteras mer än hälsan.
    Människor jobbar och tjänar pengar för att en dag som gamla lägga de pengarna på behandlingar! Grattis.

    Förskola och fritids är för att man prioriterar jobben före barnen!
  • washo
    sextiotalist skrev 2019-04-19 08:42:27 följande:
    Min pappa var en av de få vuxna som lekte med barn och han var den som nattade oss.

    Eftersom andra inte fick ha vänner hemma, så var de hos oss, toppen, vi var helt ensam. Passade mina syskon perfekt. Men jag var mer introvert och valde att läsa på mitt rum eller vara med mina vänner på mitt rum.

    Jag beskrev hur det var generellt i det område.som jag växte upp i för att visa att det kunde se olika ut.
    Jag blir inte klok på dig :)
    Du säger ju själv att det var få pappor som lekte med sina barn. 
    Det är ju det jag har försökt säga hela tiden att din generation hade den anda i sig.
    Sedan att det fanns extrema fall som ditt tillhör ju inte vanligheterna. 
    Men ja samhället förväntade sig att föräldrar inte ska leka med barnen.

    Sedan skriver du att du var introvert men ändå hade du vänner på ditt rum.
    Som introvert har man i bästa fall någon enstaka vän eller så har vi olika definition på vad introvert är. 
  • washo
    tvillingmammaVastmanland skrev 2019-04-19 09:26:44 följande:
    Jag , håller till stor del med dig. Det är märkligt att vi arbetar så mycket idag när vi har så högt välstånd. Samtidigt får vi larmrapporter från BRIS, BUP , förskolor och skolor. Lärarna orkar inte, barnpsykologer och psykiatriker orkar inte, på förskolorna larmar personalen om de små barnens enormt långa dagar.

    Men att ta hand om och uppfostra barn är inte bara lek och roligt, det är ett tungt arbete. Jag tror många föräldrarkanske hellre ägnar sig åt sina arbeten som upplevs som både lättare och mer belönande. Kan det vara så, att vi helt enkelt inte vill vara med våra barn?

    Jag upplever också att föräldrar idag har enorma krav på sina barn och de unga känner en enorm press på att vara lyckade. Få toppbetyg , komma in på fina utbildningar, utmärka sig i idrott eller musik, de skall se bra ut och ha vänner. Man skyller hela tiden på samhället och sociala medier men man måste komm ihåg att föräldrarna är de som har allra störst påverkan på sina barn. Och har de inte det bör man fundera på vad det beror på.
    Håller med dig fullständigt! :) 
  • washo
    Finlandar skrev 2019-04-19 12:16:48 följande:
    Jag antar att du inte har egna barn? Kan något av följande påståenden passa in på dig?

    -du har nyss gått en utbildning och tror dig veta hur barn fungerar?

    -du kan inte få barn och försöker vända det till att man inte borde skaffa barn?

    -du försöker skylla ditt mående på dina föräldrar?

    I dina texter låter det verkligen inte som du har en aning om hur vardagen fungerar med barn.
    alla dina påståenden är fel :)
  • washo
    LFF skrev 2019-04-19 16:11:46 följande:
    En introvert är inte en ensamvarg som knappt har nårga vänner. En introvert är en person som laddar batterierna i ensamhet men inte har några som helst problem att vara social med människor man känner. Det som är jobbigt för en introvert är flera timmar "påtvingad" social tid med okända, en situation som extroverta älskar och laddar sina batterier i.
    Teoretiskt har du rätt men verkligheten ser tyvärr annorlunda ut 
  • washo
    Finlandar skrev 2019-04-20 07:50:12 följande:
    Får man fråga varför du har startat tråden då, när du absolut inte har en aning om hur det är (undantag finns som alltid)?

    Hur gammal är du? Har du kommit i åldern där du inte vet vad du vill i livet?

    P.s. Jag är introvert och har även vänner. Läs på lite om det så får du en tydligare bild. Hitta inte på egna uppfattningar som du verkar göra.
    LFF skrev 2019-04-20 08:30:13 följande:
    Med största sannolikhet har du betydligt fler introverter omkring dig än du tror. Vare sig du studerar eller jobbar.

    Haha ok triggar jag dig?
  • washo
    Finlandar skrev 2019-04-20 08:28:39 följande:
    Det går inte att jämföra hur det såg ut förut. Då var barnen alltid hemma med föräldrarna, ja, men de allra flesta arbetade hemma på gården då. Det betyder inte att föräldrarna hade mera tid åt barnen än vad man har idag. Barn lekte med barn, när de inte behövde arbetade vill säga. Vad trodde du folk gjorde förr? Skötte barnen hela dagen och enorma barnbidrag i form av värme, mat och kläder kom in eller?

    Kan det vara så att föräldrar i större städer känner mer press att lyckas i arbetslivet? Jag bor på landet och här ser jag absolut inte den bilden du beskriver. Förvisso bor jag också i Finland, kanske vi har mera vett här vad gäller barnuppfostran ;) Skämt-o-sido, sluta dra alla över samma kamm. Det kommer alltid finnas de som skaffar bara för att "det hör till", andra får barn för att de vill ha.
    Jämföra går det alltid!
    Att barnen är med föräldrarna skapar ett band som speciellt förskolepersonal skriker om att det är brist på då många slänger in barnen på dagis och hämtar sena dagar utan att ens fråga hur dagen har varit för barnen!

    Förr kom barnen alltid i fokus och man tillfredsställde deras basa behov först. 
    Idag går många ungar med bajs i blöjan och rinnande snor och får vänta på sin tur på dagis. Snacka om vilket ångest för barnen. 
    När barnen gråter på förskolan vem kan då trösta dessa barn bäst om inte föräldrarna??? Idag har vi lagt bl.a. det ansvaret på personalen! 

    Barn kan absolut leka med barn men barn behöver skapa trygga relationer med sina föräldrar först. Man låter inte 2 åringar leka utan uppsikt!
    6 åringar kan mobba oerhört mycket beroende på deras hemmiljö. 
    Trygga föräldrar med så mycket tid som möjligt med sina barn behövs för det är ingen anann på hela jordklotet som kan ta hand om ens barn som en själv!
Svar på tråden Varför skaffar ni barn?