• Anonym (Lakri­ts)
    Thu 25 Apr 2019 21:24
    1580 visningar
    9 svar
    9
    1580

    Jag saknar min bästa vän så oerhört mycket

    Min bästa vän dog och för varje dag som går saknar jag henne mer. Hon var för ung för att dö och hon hade så mycket att leva för. Hon ville verkligen leva! Det är självklart mest synd om henne och hennes familj men min egen sorg blir inte mindre för det.

    Telefonen har tystnat. Det är ingen som ringer bara för att höra hur det är eller för att fråga om vi ska hitta på något. Vart jag än går så påminns jag om henne för att vi har varit där. Där vi brukade äta, fika, gå på bio, shoppa, ta en power walk eller bara vara. Alla minnen har gått förlorade och jag kan inte fråga "minns du när" längre. Hon saknas på så många sätt att jag inte ens kan börja beskriva det i en kort text som någon här ska orka läsa. Jag har ingen vän att göra framtidsplaner med längre. Ingen att ringa när jag behöver prata med någon och behöver råd om ditt eller datt. Jag som har världens sämsta minne kan inte fråga henne hur en sak egentligen var från förr i tiden.

    Jag förstår inte hur jag ska leva resten av mitt liv utan min bästa vän.

  • Svar på tråden Jag saknar min bästa vän så oerhört mycket
  • Anonym (Eva)
    Thu 25 Apr 2019 21:32
    #1

    Tråkigt att höra och beklagar verkligen! Din sorg är inte mindre för att du va hennes vän och det är inte mer synd om hennes familj. Ni har alla förlorat någon ni älskat och som varit värdefull för er.

    Du kommer klara av att leva utan henne. Det kommer inte alltid vara lätt och hon kommer alltid vara saknad. Vissa stunder mer än andra. Det kan hjälpa att prata med andra i hennes liv om henne och gamla minnen. Det ger en tröst och ger liv åt henne igen för en stund. Man kan gråta och sakna ihop.

    Sorgen och saknaden kommer alltid finnas men med tiden kommer du lära dig att leva med den och kunna vara glad trots den.

  • Thu 25 Apr 2019 21:53
    #2

    Min bäste vän dog för 2 år sedan. Första tiden grät jag hela tiden och kunde inte förstå hur jag skulle överleva. Men idag känns det lite lättare även om jag aldrig kommer kunna förstå varför detta hände. Jag kan fortfarande ta upp telefonen för att börja slå in nummer o ska ringa o berätta saker jag gjort men så slår de mig vi kommer aldrig mer prata med varandra :/

    Svårt också o höra låtar vi hade gemensamt och besöka platser som vi var på.. men livet går vidare även om de alltid kommer fattas en bit i livet så måste man ändå kämpa på.

  • Anonym (Lakri­ts) Trådstartaren
    Thu 25 Apr 2019 21:57
    #3
    Anonym (Eva) skrev 2019-04-25 21:32:05 följande:
    Tråkigt att höra och beklagar verkligen! Din sorg är inte mindre för att du va hennes vän och det är inte mer synd om hennes familj. Ni har alla förlorat någon ni älskat och som varit värdefull för er.
    Du kommer klara av att leva utan henne. Det kommer inte alltid vara lätt och hon kommer alltid vara saknad. Vissa stunder mer än andra. Det kan hjälpa att prata med andra i hennes liv om henne och gamla minnen. Det ger en tröst och ger liv åt henne igen för en stund. Man kan gråta och sakna ihop.
    Sorgen och saknaden kommer alltid finnas men med tiden kommer du lära dig att leva med den och kunna vara glad trots den.
    Hjärta
  • Anonym (Lakri­ts) Trådstartaren
    Thu 25 Apr 2019 22:03
    #4
    Beasmith86 skrev 2019-04-25 21:53:36 följande:
    Min bäste vän dog för 2 år sedan. Första tiden grät jag hela tiden och kunde inte förstå hur jag skulle överleva. Men idag känns det lite lättare även om jag aldrig kommer kunna förstå varför detta hände. Jag kan fortfarande ta upp telefonen för att börja slå in nummer o ska ringa o berätta saker jag gjort men så slår de mig vi kommer aldrig mer prata med varandra :/
    Svårt också o höra låtar vi hade gemensamt och besöka platser som vi var på.. men livet går vidare även om de alltid kommer fattas en bit i livet så måste man ändå kämpa på.
    Beklagar din sorg.

    Jag väntar och undrar ibland innan jag tänker till varför jag inte har hört ring-och sms-signalen jag hade för henne på ett tag. Sen slår det mig att jag inte kommer att höra den igen.

    Jag har tidigare förlorat min syster och min vän var så nära en syster man kan komma så det är andra gången jag går igenom sorg för två oerhört viktiga människor i mitt liv. Två personer som saknas mig så enormt och obeskrivbart mycket.


  • Anonym (Didi)
    Thu 25 Apr 2019 22:56
    #5

    Sorg är svårt, det är tungt att bära på. När jag förlorade min bror trodde jag att jag aldrig skulle bli glad igen. Men du har rätt att sörja, för din sorg är din och den är varken bättre eller sämre än någon annans sorg. Det är inte mer synd om din väns familj.

    Jag hoppas att du har någon att prata med, någon du kan älta din sorg med.

  • Anonym (Lakri­ts) Trådstartaren
    Thu 25 Apr 2019 23:12
    #6
    Anonym (Didi) skrev 2019-04-25 22:56:58 följande:
    Sorg är svårt, det är tungt att bära på. När jag förlorade min bror trodde jag att jag aldrig skulle bli glad igen. Men du har rätt att sörja, för din sorg är din och den är varken bättre eller sämre än någon annans sorg. Det är inte mer synd om din väns familj.
    Jag hoppas att du har någon att prata med, någon du kan älta din sorg med.
    Beklagar din brors bortgång.

    Hon var min närmaste och bästa vän och jag har ingen annan vän som står mig nära så jag är ensam i min sorg. Sen är jag faktiskt förvånad över att ingen i min närhet frågar hur det är och hur jag mår. Det kom några frågor första veckorna men sen har ingen frågat mig igen. Som om sorgen och saknaden skulle ha släppt direkt efter begravningen eller hur tänker dom?
  • Anonym (Didi)
    Sat 27 Apr 2019 03:11
    #7
    Anonym (Lakrits) skrev 2019-04-25 23:12:14 följande:

    Beklagar din brors bortgång.

    Hon var min närmaste och bästa vän och jag har ingen annan vän som står mig nära så jag är ensam i min sorg. Sen är jag faktiskt förvånad över att ingen i min närhet frågar hur det är och hur jag mår. Det kom några frågor första veckorna men sen har ingen frågat mig igen. Som om sorgen och saknaden skulle ha släppt direkt efter begravningen eller hur tänker dom?


    Jag tror att många blir obekväma i att fråga kring döden. När min bror dog blev jag kallad till skolsköterskan som med statisk röst sa, ? jag ser i din journal att din bror har dött, tänker du mycket på det?? Jag upplevde inte att hon lyssnade på svaret och fler frågor kring mitt mående fick jag inte. Ingen annan frågade alls någonting om min bror.

    Jag blir så ledsen över att höra att inte du heller ges den möjligheten att älta din sorg. Du behöver få utlopp för den!
  • Sat 3 Aug 2019 09:31
    #8

    Beklagar djupt din sorg!

    Inte många har haft en riktigt nära vän, och vet vilken djup kärlek det är. Vänskap är en frivillig relation - och innebär att två valt varandra, och fortsätter att göra det.

    Min bästa vän och jag inser att vi har fått en livsvänskap, och någon av oss kommer att lämnas ensam en dag. Jag kan inte förstå hur jag skall kunna andas in luften när hon inte finns med mig (om hon blir den som går bort först), och klara mig utan samtalen med henne....

  • Anonym (A)
    Sat 3 Aug 2019 15:02
    #9

    Beklagar din sorg

Svar på tråden Jag saknar min bästa vän så oerhört mycket