Småkriminalitet hos biopappan.
Jag har alltid vetat om att barnens pappa är småkriminell men inte kunnat bevisa det. Svartarbetare på hans verkstad, skyddar och "gömmer" illegala invandrare. Skattefiffel med mera. Han förstör även barnens psyke med dålig uppfostran och bristande omvårdnad, saboterar barnens skolgång genom att skippa läxor på hans veckor för att få pluspoäng hos barnen och indoktrinerar dem att relativt strikt följa islams lagar och arabisk kultur.
Det är en pågående utredning hos soc som jag personligen hoppas ska leda till ett startskott med en jurist om boende, umgänge och vårdnad. Utredarna anser hittills att det skulle vara till barnens fördel att ta mer avstånd från deras pappa utifrån vad de kommit fram till ca 1 månad in i utredningen. Utredarna förliknar mycket utav pappans beteende med psykopatiska tendenser.
Min svärmor och han har en skev relation trots detta beteendet men åtminstone är han snäll mot henne och hjälper med hennes bil.
Nu idag fick svärmor låna hans bil för att han skulle försöka fixa hennes bil, varpå jag ser att det sitter ett handikappstillstånd i fönsterrutan i hans bil. Troligtvis är det någon pappa till en kusin eller kompis som utfärdat beviset men barnen känner inte alls mannen på kortet så det kan ju lika gärna vara stulet... Hur som helst, att aktivt använda det är urkundsförfalskning men svårt att bevisa m.m.
Jag tänker mig att jag kommer att ta tillståndet imorgon bitti och snarast möjligt lämn det till polisen och berätta hur jag kom över det. Detta kommer jag givetvis att även berätta för barnen. Jag vill att de ska veta att deras pappa har begått ett brott genom att lägga detta tillstånd i framrutan. Jag skäms inte för att göra "det rätta" även om det enbart skulle innebära en symbolisk ståndpunkt inför barnen. Men de behöver veta att det är fel. De tyckte det bara var kul att det nästan hade sett ut som deras pappa, fast äldre och att det var därför det hade fått ligga där (enligt vad pappan hade berättat för dem).
Skulle detta kunna användas som ett bevis i en vårdnadstvist? Eller gör jag mig en björntjänst i mitt agerande? Man ska ju inte försöka förstöra relationen mellan barn och en förälder men i detta fall anser iallafall jag att jag gör rätt. Kanske någon kan få mig att tänka annorlunda om det är fel av mig?
Det råder inga tvivel om att jag innerst inne önskar honom väck från våra liv men det är såklart inget jag öppet erkänner inför eventuella utredare eller så. Jag har svårt för att acceptera kriminalitet utav något slag men att det görs utav en människa jag hyser personligt agg emot gör det inte lindrigare.. Jag är fruktansvärt förbannad på hela situationen och hur oskyldigt och lätt både svärmor och min sambo reagerade.