Inlägg från: 1234568 |Visa alla inlägg
  • 1234568

    MS, jag är helt säker.

    Tycker du ska uppsöka en neurolog. Symptomen du beskriver är neurologiska, OM det är en sjukdom..med stort OM.
    Om det skulle vara järnbrist/anemi som orsakar problemen (kan ge symptom du beskriver), så kommer det ta ett tag innan järntabletterna gör sitt, samma gällande B12 tillskott. Det sker inte över en natt. Och du borde även be läkaren kontrollera dessa värden.
    MS eller någon annan neurologisk sjukdom har jag svårt att tro det handlar om. Symptomen brukar komma smygande då, inte liksom gå från frisk till jätte dålig på någon vecka.
    Men du kan ju ha drabbats av något virus. Eller så är det ångest. Även ångest mediciner kan ge biverkningar du beskriver som symptom. 
    Men oavsett, gå tillbaka till läkaren och be honom kontrollera blodbilden, sänkan, crp, ferritin, b12, d-vit, levervärden, njurvärden och sköldkörteln. Är allt ok, då är neurologen nästa.
    Sätt hård träning på paus tills du är utredd. Inte bra att träna hårt om det ex är så att du har anemi.
    Och ditt blodtryck, kontrollerade dom det? bland missas det vanligaste..Och ett riktigt högt blodtryck kan ge många symptom. (Speciellt sus i öronen, yrsel, tung andning och syn påverkan)

  • 1234568
    nanakung skrev 2019-05-24 00:14:44 följande:
    Problemet är att jag inte har någon. Det finns ingen jag kan prata med. Jag har i stort sett ingen kontakt med den delen av min familj som fortfarande är i livet. Inga vänner. Skulle min sambo lämna så har jag ingenstans att ta vägen. Att flytta närmare ?hem? känns inte som ett alternativ. Eftersom det inte finns något där för mig. Inga vänner, ingen familj.

    Jag fördriver dagarna. Men just nu ör det tungt. Det är dock skönt att höra om andras erfarenheter, tack för att du delar med dig.
    princessbubblegum skrev 2019-05-12 23:59:48 följande:

    Även om det skulle vara MS så tycker jag verkligen att du ska försöka hålla modet uppe. Många med MS kan leva näst intill normala liv tack vare att forskningen hela tiden går framåt och medicin och övriga behandlingar utvecklas. Bara sista 20 åren har det hänt otroligt mycket och det kommer det fortsätta göra. Ha det bra och lycka till!


    Tack för era kommentarer.

    Jag trodde det var ett skov som var på väg att få över för några dagar sedan. Men det visade sig vara fel. Jag går allt sämre, och en kraftig tremor på främst vänster sida, men den finns i hela kroppem. Jag skakar fram. Var till läkaren igår, men han sa att det är upp till neurologen nu, han kan inte göra mer än att skriva mina sjukintyg. Jag träffar en terapeut som är bra, då får jag prata ut om mina självmordstankar, vilken gör att det lättar lite.

    Idag har jag fått tillbaka en bekant huvudvärk, har en hård knöl, stor som en ärta i tinningen framför högra örat, den oroar mig lite då den inte blir mindre. Känner på den ungefär 2 gånger i veckan. Det har även börjat rinna genomskinlig vattenliknande vätska från högra näsborren när jag lutar mig framåt. Det rinner, som en kran som står lite öppen. Samt en söt metallsmak i munnen största delen av dagen.

    Jag vet att det är något med min kropp som inte stämmer, och jag befarar att det är värre än ms. Och om det skulle vara symptom framkallade av stress, så kommer jag aldrig underskatta någon som är utbränd igen. För det här önskar jag inte ens min värsta fiende.
    Huvudvärken och klar vätska som rinner ur näsan (och alla andra neurologiska symptom). Jag skulle nästan tro det är spinalvätska som rinner ur näsan på dig. Alltså det kan bli läckage, och det ger minsann huvudvärk av dess like. 
    Din läkare kan skynda på remissen, han bör göra det. Speciellt om det är spinalvätska som rinner ut. (Ta det lugnt nu, du dör inte av ett mindre läckage. Men något orsakar ju det och bör snabbt undersökas. Jag fick ett läckage efter ryggmärgsbedövningen och jösses hur jag mådde. Aldrig haft en sådan hemsk huvudvärk. Blev värre när jag ställde mig upp.)
  • 1234568
    Aniara II skrev 2019-06-08 08:32:02 följande:

    Långvarig stress kan ge symtom dygnet runt ja.

    1. Ta ledigt i ett par veckor till att börja med. Du behöver tid att känna efter på riktigt - det går sällan om man springer i ekorrhjulet.

    2. Göra mig av med psykofarmikan fortare än kvickt - sånt kan fucka upp saker ännu mer och det är bättre att lära sig hantera jobbiga känslor på egen hand. Behålla mental integritet. Sluta även med nikotin och gärna kaffe ett tag också om du intar det.

    3. Se till att få i dig zink och magnesium också. Obs - se till att det går åtminstone 5 tim mellan intag av järn/rött kött och zink. Exempel: ta en berocca till frukost och en järntablett till middag. Jag vill minnas att muskler och nerver kan bete sig underligt vid vissa b-vitaminbrister (utöver b12), därför kan berocca vara bra alternativ till en början.

    Kan tänka mig att du inte solar så mycket om du är tatuerad.. d-vitaminbrist kan leda till en massa besvär som ex. testosteronbrist = mer oro och ängslighet. Kan rekommendera d-pearls, en om dagen var tredje till var fjärde månad (det räcker för att fylla upp lagret).

    Och glöm inte att det kan ta ett par veckor innan man märker någon skillnad när det kommer till hälsokost.

    Hoppas du blir bättre och kom ihåg att hjärnan styr immunförsvaret.. så se till att du mår bra. På djupet.


    Man kanske ska ha en diagnos innan man börjar titta på andra alternativ.

    Skulle det vara frågan om en depression som är såpass djup att ts börjat få skakningar/domningar + andra hårda symptom, då är det sista man ska göra att skippa medicinen. Det handlar inte alltid om oförmågan att hantera jobbiga känslor, och man har nedsatt seretonin produktion som leder till oförmågan att känna glädje. Och medicinen är en del av behandlingen.

    Nu tror jag inte att det här handlar om en primär depression. Definitivt en sekundär depression, men inte en primär.

    Vitaminer är bra då man har brist på dem. Anors kan du lika bra äta sockerpiller. Och läkaren hade kontrollerat både D, B12 och ferritin. Har man ingen brist så behöver man inte vitaminer.

    Ibland måste man också kunna acceptera att man kan drabbas av sjukdomar. Allt är inte depression och vitaminbrist.
    Dock så är det inte bra att självmedicinera med alkohol. Många krämpor har en tendens att förvärras av alkohol.

    Och inte ska du ta ditt liv innan du ens vet vad du har drabbats av! Dom kommer nog hitta felet. Men att vänta är såklart jobbigt. Kämpa på!
Svar på tråden MS, jag är helt säker.