Mascaraklumpar skrev 2020-01-28 09:59:58 följande:
Jag har inte hängt med i den nya tråden, men den gamla (där mannen får reda på att fruns chef är pappan i samband med att hon lämnar honom för chefen, och där han sedan förlorar vårdnaden samt all rätt till umgänge med barnen) berörde mig oerhört starkt. Det är jätteviktigt, tycker jag, att man ser till att sådana här scenarion inte kan inträffa, men jag kan fortfarande inte se hur obligatoriska faderskapstest skulle vara den bästa lösningen.
I fallet ovan hade det, om obligatoriska tester införts, uppdagats att mannen inte var pappan redan från start. Han hade då kanske lämnat på en gång och aldrig skapat någon anknytning till barnen. Barnen hade aldrig haft honom i sitt liv, utan deras familj hade bestått av en frånvarande pappa och en idiot till mamma. Detta hade varit ett sämre alternativ för barnen än om mannen hade fått fortsatt vårdnad om dem efter att allt kom fram. I tråden så uttryckte för övrigt mannen en stark önskan att få behålla barnen, inte att aldrig ha fått ha dem i sitt liv över huvud taget.
Dessutom hade han kunnat göra ett annat val än att lämna, även om han fått veta från början att barnen inte var hans. Han hade kunnat välja att stanna kvar och behandla barnen som om de var hans egna. I det fallet hade historian fått ett lika olyckligt slut i alla fall, så införandet av faderskapstest är inte tillräckligt för att förhindra att sådana här saker inträffar.
Nu tänker du tokigt. Om det uppdagats på en gång, hade inga band mellan barnen och den sociala pappan byggs, så de hade inte behövt bli något trauma för någon av dem. Nu får barnen kanske inte se den som de betraktar som sin pappa mer, för som han inte är den biologiska pappan så har han ingen umgängesrätt. Styvföräldrar har nämligen inte det. (Och så måste det ju vara - det skulle vara helt bisarrt om även styvföräldrar skulle kunna driva vårdnads- och umgängestvister, systemet är nog belastat som det är.)
Och även om det skulle varit bättre för just de två barnen, så kan man inte skriva lagar utifrån enstaka undantag. I en annan familj kan det vara så att den som tror att han är pappan är en dålig pappa, och att det hade varit bättre om familjen splittrades på ett tidigt stadium. Chefen i historien hade kanske blivit glad åt barnen, och tagit sitt ansvar i stället och blivit en underbar pappa... Det kan slå på hur många sätt som helst.
Nej, sanningen måste fram först - och sedan får de vuxna, ibland med hjälp av myndigheter, ordna livet så bra för sig själva och barnen som de kan.