Någon mer som känner sig tom efter medicinsk abort?

Gjorde ett avbrytande av graviditet i vecka 8. Ångrar det hela...Kände att jag med hjärtat velat behålla, men att jag inte fick något stöd kring det så utgången blev tyvärr att ta bort....Vilket jag kommer att ångra resten av mitt liv! 

Jag mådde verkligen uruselt första tiden med stark ångest, tårar, sorg m.m.
Började gå hos kurator och nu har den värsta ångesten lagt sig, men sorgen finns kvar inom mig och den kommer jag att få leva med resten av mitt liv, även om den förhoppningsvis kommer att minska med tiden. Dock kommer jag alltid att undra vad det skulle ha blivit av det lilla livet och detta är något jag inte önskar min värsta fiende (om jag nu hade några). 

Men nu är det som det är och jag kan lätt säga att jag blivit en helt annan människa nu motför innan.....Det är något som fattas mig och det känns så tomt i mitt inre och även om jag har flera barn så önskar jag så att jag hade fått välkomnat detta lilla liv också, men nu blir det inte så. Men jag kommer att hedra det lilla livet och för alltid behålla minnet av det djupt i mitt hjärta.

Det finns säkert bra aborter där kvinnor känner sig nöjda med sitt beslut, men för mig som redan innan kände att hjärtat ville något annat så blev det min värsta mardröm. Men gjort är gjort och inget jag kan göra något åt....hur mkt jag än hade önskat att det gick vrida tillbaka tiden och göra om och göra rätt.

Styrka och varma kramar till er andra som varit med om aborter som inte blev som man hade tänkt och till dig TS som jag förstår så väl hur du känner dig nu.
Se till att ha någon att prata med efteråt och älta det så mkt som du behöver. Att prata hjälper något och kan hjälpa dig må lite bättre så pass att du fungerar till vardags. Vad som döljer sig i ditt hjärta (sorg) sen kan ju ingen se....men har man då någon fin människa att samtala med så ofta som man behöver så läker man snabbare. Man har ju inget annat val än att lära sig leva med det man varit med om, för sin egen skull men även för sina barns skull och övriga i ens omgivning. Det är så lätt att glömma allt det fina man faktiskt har kvar i  livet när man varit med om något som ger en stor sorg.

Nu är det ju inte ens säkert att du kommer att må som jag gjort, men vill bara förbereda dig på att det kan bli tufft och att du kan behöva någon vid din sida som du kan prata med varje dag. Behåll inte dina känslor inom mig utan släpp fram dom och tillåt dig gråta tills inga tårar finns kvar. Det är inte så enkelt att göra abort och jag säger också ALDRIG mer igen en abort, då skulle jag gå sönder & samman.

Kram!