syntharen skrev 2019-05-19 12:34:39 följande:
Ja du, det är svårt det där med sömnen med små bebisar. Jag känner så igen det från två av mina egna barn. Barn nr 2 sov bara på mig nätterna igenom det första halvåret tror jag. Gärna med bröstet i munnen. Jag lät honom göra det för det var enda sättet för mig att få nån sömn (om jag la ner honom i nestet bredvid mig så vaknade han 9 av 10 ggr). Barn nr 3, som nu är 4 mån snart, ville också ligga och sova på mig hela nätterna fram tills för kanske 6-7 veckor sedan, då gick det plötsligt bra att sova i nestet i bedside cribben.
Visst, det är inte så skönt att halvsitta upp och sova med en bebis i famnen men till sist är man ju så trött att man somnar ändå. Jag hade en amningskudde som jag la armarna på så att bebisen låg stadigt när vi sov. Det gick bra men så sover jag inte särskilt hårt så jag skulle aldrig vända mig utan att vakna t.ex. Det är säkert olika hur bekväm man är med att sova med sin bebis i famnen när det kommer till säkerheten.
Så mitt tips är att härda ut, sov med henne på bröstet om du känner dig bekväm med det och kanske kommer det en natt var hon kommer acceptera att ligga i nestet bredvid.
Ja, jag sover inte heller särskilt hårt så jag vaknar också, men det har hänt 2-3 gånger att jag har vaknat av att hon liksom glidit ner och ligger mellan min kropp och min arm. Det är de som gör mig så orolig. Jag kan sova fast hon sover på mig, och de är ingen problem i sig, utan mer att jag är väldigt orolig. Och jag nöjer mig bara hon sover i nestet brevid, men det funkar inte heller.
Så ja, får väll stå ut, och sen en dag kanske det går helt plötsligt. Bara att vänta o se antar jag, men det är nästan så man har ångest inför varje natt som komma skall. Jätte jobbigt är det.
