Någon som varit kliniskt död men sen återupplivats?

Jag har dött 2gånger. Återupplivades med hjärtstartare ena gången och andra gången kom hjärtat tillbaka själv.

Båda gångerna är helt svart. Jag minns bar sekunderna innan jag kunde öppna ögonen att ljudet sakta kom tillbaka och jag började få kontroll över kroppens rörelser. Jag var ju helt lealös.

Varför funderar du?

Är intresserad av vad som händer efter döden. Får jag fråga hur länge du var död och varför? Du behöver givetvis inte svara om du inte vill, är bara nyfiken men förstår att det är känsligt för vissa så jag har full respekt för ifall du inte vill svara.

Nu såg jag att det va pga hjärtstopp, läste lite fort. Sorry

Snart kommer någon in och börjar prata om kemiska reaktioner i hjärnan osv som får oss att uppleva nära-döden-upplevelser.

Men Gud och Jesus finns, och himlen finns. Bara så du vet.

Har du upplevt något?

Det är helt ok. Är du rädd för att dö? Önskar du att det fanns något mer?

Jag tror det handlar om hur mottaglig man är. Första gången jag fick hjärtstopp var helt oväntat. Jag var uppe i en skilsmässa med en psykopat och samtidigt skulle jag sluta med min medicin. Jag var extremt stressad och olycklig. Körde bil och märkte att mina glasögon hela tiden immade igen. Samtidigt spred sig en värme i kroppen ungefär som när man dricker en snaps. Jag hann fram och gå in genom dörren hos mina föräldrar sen svimmade jag men vaknade några sekunder efter. Alla visste att jag var stressad så jag la mig i sängen istället. Då kom min mamma in med min födelsedagspresent och precis då blev allt svart.

Vaknade av att jag hörde min brors röst som skrek att jag skulle andas. Försökte dra in luft med jag var som i en dröm. Kunde inte röra mig alls. Sen drog jag efter andan och kunde öppna ögonen och först då vaknade jag och kunde röra kroppen.

Min pappa hade sprungit 14trappor upp och ner med dåliga knä för att hämta hjärtstartaren. Han höll på att tuppa av av utmattning. Ambulansen kom samtidigt och jag ville egentligen inte följa med men min familj grät och vädjade ich tur var väl det för då upptäcktes det att jag hade ett fel på hjärtat.

Andra gången det hönde var jag hemma med sambon. Jag kände igen symptomen så jag hade bara sagt ?nu svimmar jag? och sen fallit ihop och krampat sen var jag borta. Han hade varit helt handlingsförlamad. Jag vaknade av mig själv den gången (kan bli så med mitt hjärtfel). Så jag ringde själv ambulans. Idag vet min sambo vad han ska göra vilket jag tror är viktigt.

Ojsan. Det var just det jag skulle komma till.

Jag tror att det handlar om att vara mottaglig.

Jag har aldrig trott på något annat än vad mitt öga kan se. Alltså hörde inget när jag låg i min drömvärld som död.

Men de sim har livlig fantasi säkert kan framkalla könslor som de sedan tror är verkliga.

Jag har läst en del om detta ämne, en hel del litteratur. Det är mycket intressant och fascinerande. Innerst inne önskar man ju att det finns något mer, och att det tillståndet eller platsen är bättre än den vi idag befinner oss på. Här är en bok jag kan rekommendera om du är intresserad:
"Till himlen och tillbaka" av och med Eben Alexander, en Harvardforskare och neurokirurg som haft en nära döden upplevelse och som säger sig vara övertygad om att himlen finns och att vi hamnar där efter döden. 
Finns även en bok som heter "Döden gav mig livet", av och med Anita. Hon var döende i cancer, mer eller mindre uträknad och på väg dö, i ett närmast palliativt tillstånd, som kom till en efter-livet plats och sedan tillbaks till sin kropp, hennes cancer plötsligt försvann på ett sätt som fick läkarna att tappa hakan.   

Jag personligen är dock skeptisk till om vi kommer till en plats efter det här livet, det lutar rent logiskt mer åt att vi dör för att aldrig vakna upp igen. Det bli dock inte "helt svart", det blir bara ingenting. Samma tillstånd vi var i innan vi kom till den här planeten, det vill säga vårt normaltillstånd. Det är det mikroskopiskt korta livet  på max 100 år som är det onormala tillståndet. Fram tills vi kom till befann vi oss i landet ingenting, och dit ska vi åter efter livet på jorden. Ingenting är underskattat! 

En person som föds blind, kan aldrig förstå skillnaden mellan färgen röd och orange.

Ja jag drunknade en gång i Thailand. När ambulansen äntligen kom fram till Bangkok sjukhus pratade en läkare med min sambo och sa att de gjort allt men att "we lost her". Jag var död länge, men plötsligt fick de liv i mig igen. Låg fastspänd på intensiven ca 10 dagar för att få bort vattnet i lungorna och livet tillbaka.