• Anonym (Fundersam mamma)

    Väldigt livlig 6-åring

    Långt inlägg..

    Jag har världens finaste lilla 6-åriga tjej (7 år i aug) härhemma. Men munnen går på henne KONSTANT. Alla släktingar har kommenterat detta och det har även hänt att okända människor i mataffären kommenterat hennes pratande, så det är inget bara jag upplever. Det är som att hon pratar på både in och utandning och det spelar ofta ingen roll om någon lyssnar eller inte. Till och med när vi ska borsta tänderna har jag svårt att få in tandborsten för att hon ska prata hela tiden. Samtidigt känner jag att det ofta är svårt att få henne att lyssna ordentligt, hon hör helt enkelt inte vad man säger och det är svårt att få hennes uppmärksamhet. Hon har väldigt mycket energi och har ofta väldigt svårt att sitta still, sitter hon i soffan hoppar hon runt i den eller ålar sig ner på golvet medan hon ser på film tex. Funderar på om detta är vanligt i den här åldern? Hennes pappa hade grav adhd (odiagnostiserad men han var själv övertygad om att så var fallet) och jag börjar bli fundersam över om det är något dottern kan ha också. I förskoleklassen har de inte sagt något alls så antar att det inte är något problem där. Men härhemma blir det ofta konflikter pga att man ständigt måste tjata om allt som ska göras och det känns så himla trist. Låter detta som helt normalt för en 6:åring? Någon som har barn i samma ålder med adhd som känner igen sig? Vet inte om eller hur jag ska gå vidare med detta..

  • Svar på tråden Väldigt livlig 6-åring
  • lövet2

    Vid 6 år beter sig de flesta barn som om de vore spritt språngande galna. Några saker som hör till åldern:
    - lyssnar inte
    - högljudda
    - kan inte vara stilla någonsin nästan
    - provocerar (kanske svär eller säger annat olämpligt)
    - elaka mot mindre barn och i bland mot djur
    - klumpiga (spiller ut mjölk, trillar av stolen, snubblar över sina fötter)

    Jag har haft 7 egna 6-åringar och vikarierar numera i bland i förskoleklass. Det är helt klart den ålder jag personligen tycker är jobbigast, men tiden går fort och de lugnar ner sig när de blir 7 år.

  • Anonym (Emmi)

    Min sexåring är likadan och han har inte ADHD. Munnen går I ETT. Inte ens om jag ber honom vara tyst en stund (t ex för att göra något som kräver koncentration) så är han det.

    Han är också väldigt aktiv: hoppar, studsar, svårt att sitta still, ?myror i brallan?. Nästan lite tonårslik: seg, svår att få igång och motivera. Får lätt utbrott för att i nästa stund vilja sitta i mitt knä och kramas. Runt sex år är en väldigt jobbig ålder för många - både barn och förälder.

    Att förskolan inte reagerat/sagt något är ett bra tecken. Barn med ADHD brukar inte kunna hålla ihop utan är likadana överallt.

    Är du ändå orolig så kontakta BVC eller skolsköterska (beroende på var barnet har nu).

  • Anonym (Diagnos såklart!)

    Låter som om du letar efter att hitta en diagnos på din dotter när hon egentligen bara vill ha din uppmärksamhet. Uppenbarligen får hon inte tillräckligt med uppmärksamhet eftersom hon konstant måste söka efter den. Prova att i en månad vara steget före, prata med henne, ställ frågor, visa intresse, så kan jag lova att det kommer att ändras. Just nu verkar du bara vara en avvisande mamma som letar diagnos så att du kan skuldsätta ditt barn, sorgligt. 

  • lövet2

    Jag hittade en limerick som jag skrev när min son fyllde 6 år. Den beskriver hur det kändes just då ...

    Det bodde en mamma i byn
    Hon suckade upp emot skyn
    Sa: "En Alien bor
    i vår Lillebror.
    Han är borta nu, mitt hjärtegryn!"

  • Anonym (Fundersam mamma)
    lövet2 skrev 2019-05-31 00:35:55 följande:

    Vid 6 år beter sig de flesta barn som om de vore spritt språngande galna. Några saker som hör till åldern:

    - lyssnar inte

    - högljudda

    - kan inte vara stilla någonsin nästan

    - provocerar (kanske svär eller säger annat olämpligt)

    - elaka mot mindre barn och i bland mot djur

    - klumpiga (spiller ut mjölk, trillar av stolen, snubblar över sina fötter)

    Jag har haft 7 egna 6-åringar och vikarierar numera i bland i förskoleklass. Det är helt klart den ålder jag personligen tycker är jobbigast, men tiden går fort och de lugnar ner sig när de blir 7 år.


    Åh tack! Väldigt lättande att höra faktiskt.
  • Frontline
    lövet2 skrev 2019-05-31 00:35:55 följande:
    Vid 6 år beter sig de flesta barn som om de vore spritt språngande galna. Några saker som hör till åldern:
    - lyssnar inte
    - högljudda
    - kan inte vara stilla någonsin nästan
    - provocerar (kanske svär eller säger annat olämpligt)
    - elaka mot mindre barn och i bland mot djur
    - klumpiga (spiller ut mjölk, trillar av stolen, snubblar över sina fötter)

    Jag har haft 7 egna 6-åringar och vikarierar numera i bland i förskoleklass. Det är helt klart den ålder jag personligen tycker är jobbigast, men tiden går fort och de lugnar ner sig när de blir 7 år.
    Har själv haft 3 barn som har passerat 6 år och känner inte igen nåt av det.

    Jag tror mycket beror på hur man är som förälder, har en syster som har varit allt för slapphänt och hennes 4 barn har varit precis som du beskriver. Nu säger jag inte att TS är en slapphänt förälder.

    Simsalabim trosorna försvinn :)
  • Anonym (Fundersam mamma)
    Anonym (Emmi) skrev 2019-05-31 00:38:56 följande:

    Min sexåring är likadan och han har inte ADHD. Munnen går I ETT. Inte ens om jag ber honom vara tyst en stund (t ex för att göra något som kräver koncentration) så är han det.

    Han är också väldigt aktiv: hoppar, studsar, svårt att sitta still, ?myror i brallan?. Nästan lite tonårslik: seg, svår att få igång och motivera. Får lätt utbrott för att i nästa stund vilja sitta i mitt knä och kramas. Runt sex år är en väldigt jobbig ålder för många - både barn och förälder.

    Att förskolan inte reagerat/sagt något är ett bra tecken. Barn med ADHD brukar inte kunna hålla ihop utan är likadana överallt.

    Är du ändå orolig så kontakta BVC eller skolsköterska (beroende på var barnet har nu).


    Tack för svar! Nej jag känner mig inte så orolig, tanken har bara slagit mig då pappan hade sina problem och jag nu ser detta beteende hos dottern. Men om det är vanligt hos barn i den åldern kan jag nog vara lugn :)
  • Anonym (Fundersam mamma)
    Anonym (Diagnos såklart!) skrev 2019-05-31 00:39:45 följande:

    Låter som om du letar efter att hitta en diagnos på din dotter när hon egentligen bara vill ha din uppmärksamhet. Uppenbarligen får hon inte tillräckligt med uppmärksamhet eftersom hon konstant måste söka efter den. Prova att i en månad vara steget före, prata med henne, ställ frågor, visa intresse, så kan jag lova att det kommer att ändras. Just nu verkar du bara vara en avvisande mamma som letar diagnos så att du kan skuldsätta ditt barn, sorgligt. 


    Vet du, jag skiter helt och hållet i hur jag framstår i dina ögon :)
  • Anonym (Fundersam mamma)
    Frontline skrev 2019-05-31 00:48:13 följande:

    Har själv haft 3 barn som har passerat 6 år och känner inte igen nåt av det.

    Jag tror mycket beror på hur man är som förälder, har en syster som har varit allt för slapphänt och hennes 4 barn har varit precis som du beskriver. Nu säger jag inte att TS är en slapphänt förälder.


    Själv har jag 4 barn varav ett passerat 6 år och ett som sagt är mitt i det och det verkar vara väldigt individuellt. Äldsta var lugnet själv och den yngre är överallt och ingenstans, beror nog på en mängd olika faktorer det där.
  • Anonym (BF)

    Låter precis som min dotter!

    Inget att oroa sig för tänker jag ????

  • Anonym (Diagnos såklart!)
    Anonym (Fundersam mamma) skrev 2019-05-31 00:56:25 följande:
    Vet du, jag skiter helt och hållet i hur jag framstår i dina ögon :)
    Precis, det är nog precis så som din dotter känner sig, att du helt och hållet skiter i hur du framstår i hennes ögon, så där har du svaret!
  • hammarhajen

    Nu är det inte så mycket termin kvar, men boka gärna in ett möte med läraren i förskoleklassen om det går. Berätta vad du ser hemma och fråga hur det är i skolan. De kanske ser samma sak, men får det att fungera med anpassningar, rutiner etc. Dvs, hon kanske babblar konstant, men de har fått till dagarna på ett sådant sätt att det inte stör och flickan kanske verkar glad, lär sig, har vänner etc så de kanske inte tagit upp det med dig.

    Kan ju vara bra för dig att veta, tänker jag. Om du undrar över beteendet. Oavsett hur det fungerar, dvd bra att veta om hon är likadan i skolan och bra att veta om hon INTE är det. 

    Förskoleklasslärare är ju också väldigt vana vid sexåringar, så de kan säkert svara bra på var på skalan i pratighet hon befinner sig. 

    Jag jobbar som lärare på lågstadiet och har haft en hel del möten av det slaget på föräldrars initiativ. Bra tycker jag!  

  • hammarhajen

    Annars är en tanke att läsa på om ADHD, om du inte redan gjort det. 
    Det man rekommenderas att göra för att hjälpa barn med ADHD är oftast bra för alla barn. ADHD handlar ju om impulskontroll, förmåga att reglera beteende och koncentration och det har ju alla barn svårt med ibland. 

    Boken nedan är en av mina favoriter, även om den handlar mycket om skola förklarar den tydligt och enkelt och man kan  köra samma saker hemma. Oavsett om barnet har svårigheter eller inte så är det bra och minskar konflikter och frustration. 

    https://www.nok.se/titlar/akademisk-psykologi/autism-och-adhd-i-skolan/

  • Anonym (Fundersam mamma)
    hammarhajen skrev 2019-05-31 07:03:47 följande:

    Annars är en tanke att läsa på om ADHD, om du inte redan gjort det. 

    Det man rekommenderas att göra för att hjälpa barn med ADHD är oftast bra för alla barn. ADHD handlar ju om impulskontroll, förmåga att reglera beteende och koncentration och det har ju alla barn svårt med ibland. 

    Boken nedan är en av mina favoriter, även om den handlar mycket om skola förklarar den tydligt och enkelt och man kan  köra samma saker hemma. Oavsett om barnet har svårigheter eller inte så är det bra och minskar konflikter och frustration. 

    www.nok.se/titlar/akademisk-psykologi/autism-och-adhd-i-skolan/


    Tusen tack för alla tips! :)
  • Anonym (2x5,5 år)

    Har tvillingar på 5,5 år och de är aldrig tysta, annat än när de sover eller är väldigt trötta. Om man inte pratar så sjunger man. Om man inte sjunger så nynnar man. Om man inte gör något av det så görs det 18000 andra ljud. Skavsår i öronen är det minst sagt man får. Jag var precis lika dan som liten enligt mamma och har ingen diagnos.

    På vår förskola säger fröknarna att alla blivande skolbarn blivit ljudligare, envisare, fått knäck i öronen, beter sig som minitonåringar etc. Det är inte för inte som just 6-års åldern kallas för "lilla tonåren". Lägg dessutom till att barnen är lite nervösa redan nu inför den förändring som sker i höst med skolstarten.

  • Anonym (2x5,5 år)

    Läste lite snabbt och missade att hon redan börjat skolan

  • Anonym (Fundersam mamma)
    Anonym (2x5,5 år) skrev 2019-05-31 10:49:16 följande:

    Har tvillingar på 5,5 år och de är aldrig tysta, annat än när de sover eller är väldigt trötta. Om man inte pratar så sjunger man. Om man inte sjunger så nynnar man. Om man inte gör något av det så görs det 18000 andra ljud. Skavsår i öronen är det minst sagt man får. Jag var precis lika dan som liten enligt mamma och har ingen diagnos.

    På vår förskola säger fröknarna att alla blivande skolbarn blivit ljudligare, envisare, fått knäck i öronen, beter sig som minitonåringar etc. Det är inte för inte som just 6-års åldern kallas för "lilla tonåren". Lägg dessutom till att barnen är lite nervösa redan nu inför den förändring som sker i höst med skolstarten.


    Haha ja det här med ?minitonåren? har jag också hört talas om. Och visst har det hänt mycket de senaste året och kommer även göra till hösten då de byter lärare och klassrum och det blir lite mer allvar i ettan, kan ju säkerligen spela in det också. Får hoppas att det bara är en fas.
  • Anonym (2x5,5 år)
    Anonym (Fundersam mamma) skrev 2019-05-31 11:20:23 följande:
    Haha ja det här med ?minitonåren? har jag också hört talas om. Och visst har det hänt mycket de senaste året och kommer även göra till hösten då de byter lärare och klassrum och det blir lite mer allvar i ettan, kan ju säkerligen spela in det också. Får hoppas att det bara är en fas.
    Lyssnar hon i skolan och håller sig "lugn" där? Då kan det ju också vara att all den extraenergin ska ut sen när hon kommer hem helt enkelt. Hon håller ihop i skolan men sen måste det ut någonstans och då är det ni som helt enkelt får ta "smällen". 

    Kompisen ville sälja sin äldsta när han var i den här åldern
  • lövet2
    Frontline skrev 2019-05-31 00:48:13 följande:
    Har själv haft 3 barn som har passerat 6 år och känner inte igen nåt av det.

    Jag tror mycket beror på hur man är som förälder, har en syster som har varit allt för slapphänt och hennes 4 barn har varit precis som du beskriver. Nu säger jag inte att TS är en slapphänt förälder.

    Jag tror du har fel. Om 9 av 10 sexåringar har det beteendet (och hade det redan när jag var liten), så sitter det inte i uppfostran. Men visst finns det barn som är relativt lugna hemma och härjar i skolan, och det finns barn som gör tvärtom. Klumpigheten däremot, den kan de inte styra. Den har att göra med att tillväxten är lite extra snabb i den åldern.
Svar på tråden Väldigt livlig 6-åring