• Anonym (Tungt)

    Tänker ofta på döden

    Jag är en kvinna 30-årsåldern som har varit förskonad från att förlora någon närstående fram tills för drygt tre år sedan, då gick en nära anhörig i 40-årsåldern plötsligt bort (självmord) och för ett år sedan gick en annan äldre närstående bort i cancer. Efter dessa händelser tänker jag på döden dagligen. Jag är inte direkt rädd för döden utan det är mer att jag blivit så fruktansvärt medveten om att livet faktiskt kan ta slut när som helst och det känns som att döden ständigt är närvarande i ett hörn. Jag försöker ta till vara på nuet med mina barn varje dag, ironiskt nog är det då dessa tankar ofta kommer och det gör att jag får ångest och blir nedstämd. Att det sker flera gånger varje dag gör att det går ut över mitt allmänna välbefinnande. Bortser man från dessa tankar och känslor är jag sjukt nöjd med mitt liv men dessa tankar hindrar mig från att känna riktig glädje. Är detta vanligt? Kommer det här nånsin att gå över eller ska jag alltid behöva känna såhär?

  • Svar på tråden Tänker ofta på döden
  • Anonym (Går över)

    Jag har känt så från och till hela ungdomen, jag tror det kan slå till hos vissa när man möter döden. För mig gick ingen närstående bort, jag hade mer en livskris där jag fullt insåg att jag kommer dö en dag. Känner precis igen det du skriver med att det sög all glädjen ur allting. Låg som en skugga över vardagen.

    Idag tänker jag aldrig på döden. Ibland på natten kan det komma en flyktig tanke, då får jag bestämt säga till mig själv "det där mår du inget bra av, tänk på något annat."

  • Anonym (gammalärbäst)

    Så är det för mig med, jag har haft ångest över döden ända sedan jag slutade gymnasiet, har inte vetat vad jag vill göra med mitt liv och tycker bara allt känns bortkastat om det tar för lång tid.
    Men visst går det i perioder då man känner sig mindre nere men kan aldrig komma på att jag fått uppleva riktig lycka, eftersom jag tänker att det får inte bli för bra för då blir det antagligen dåligt dagen efter.
    Jag går också ofta och dagdrömmer, men drömmer kanske inte om hur jag ska lösa saker och ting utan hur saker kunde sett så annorlunda ut om jag bara gjort ett annat val än att stanna i hembygden och tryggheten.
    Har alltid haft ångest och ibland tänkt på döden mycket. Men samtidigt blir inte livet roligare än vad man gör det. Jag tror faktiskt man kan ha ett roligare liv som fattig eftersom man då uppskattar saker och ting bättre.
    Kanske kan du gå till en psykolog som kan få dig på andra tankar men det värsta är att dagens psykologer bara vill tjäna pengar och så drar dom klassikern vad hände i din barndom.

Svar på tråden Tänker ofta på döden