Anonym (Jhb) skrev 2019-06-19 09:27:26 följande:
Jag har ju tyckt att jag har berättat exempel väldigt tydligt. Men från dem exempel jag skrev, ville jag enbart veta vad jag gjorde för sk fel. Och varför det blev som det blev. Det är dem frågorna jag bara velat ha svar på med hela inlägget.
Gällande den där fikan. Jag hade träffat henne några gånger innan på ett event. Fast med flera. Eftersom jag ville bli vän med henne så tänkte jag att jag skulle föreslå en fika bara hon och jag. Bara som kompisar. Inget konstigt med det. Det är jättevanligt att fika med tjejkompisar. Jag frågade henne på fb och föreslog då en fika/shoppa i stan. Tjejer eller många gillar ju smink fika shoppa alltså tjejgrejer så fortfarande var de ju ingenting konstigt. Då eftersom jag enbart frågade om en fika bara som ett sätt att lära känna henne som en kompis. Det är ju ett sätt att ta kontakt med någon på. Så svarade hon att jag gjorde på fel sätt antingen om hon sa det direkt eller genom hennes sätt att svara mig på. Hon berättade att vi var bekanta och att hon gick beteendevetenskaplig linje. Jag kände mer att hennes sätt var extremt konstigt eftersom jag bara hade frågat om en fika i stan. Det kan ju ha varit så att hon tolkade det som något annat men hon hade bara kunnat säga istället att hon inte kunde ses eller något. istället för att vi var bekanta och att hon gick ett beteendevetenskapligt program, förstår inte riktigt vad hon ville komma med det? Vem säger liksom så om man frågar om man ska ses? Jag ska träffa en ny vän men hon fattar inte att jag bara vill träffas för att lära känna henne mer som kompis, och hon pratar om att hon går en linje och att hon vet pga det hur man tar kontakt med andra. Hon fattade ju fan inte ens mitt sätt så därför undrade jag då rent allmänt om hur hon tar kontakt med andra. Berättar hon då samma sak till dem då om någon frågar henne har du lust att följa med på bio? Eller fika.
Jag tycker du förklarar bra vad problemet är. Med din diagnos kommer en svårighet att ha en balans mellan att *ha rätt* och *göra vad som är social accepterat*. Jag förstår helt vad du menar med att andra gör samma saker men det drabbar dem inte på samma sätt. Det är orättvist. Men du kan faktiskt inte göra något åt det. Det går inte att få den rättvisan som skulle vara skön att uppleva.
Så du måste fråga dig: VAD är det du vill ha? Och HUR kan du få det? Det är här det blir en krock med känslan av orättvisa. För du vill ha nya vänner men du upplever orättvisa i hur du blir bemött och hur andra blir bemötta. Och då fastnar du i det och funderar väldigt mycket över varför det är så. Och då missar du liksom chansen att få nya vänner. Det är JÄTTESVÅRT med sociala koder för de ändras hela tiden och beror väldigt mycket på vem det gäller och vilken situation man är i.
Jag tror att du skulle må bra av att träffa andra i ett sammanhang. Alltså inte för att få vänner att gå och fika med utan faktiskt göra något tillsammans och att det ÄR det sociala. T ex en kurs. OM du sen får kontakt med någon och går och fikar så är det en bonus men det ska inte vara målet. Träffa andra och gör saker ihop (måla, sjunga i kör, studera historia t ex). Där har du ett färdigt socialt sammanhang där du inte behöver kämpa så mycket. Önskar dig all lycka till.
