Vad får dig kvinna att vara otrogen?

Ja, jag håller med dig.
Men nu trodde jag att vi alla förstod att här avses det väl vad det är som gör, vilka faktorer lockar till, att min vill och att man väljer vara otrogen?

Min erfarenhet är att vi kvinnor söker en kontrast och motpol till sin egen partner, eller att man söker komplement, alltså söker någon egenskap man tycker saknas hos sin partner.

Mycket vanligt och ganska normalt är det väl att vi är otrogna som en väg ut ur det "gamla" förhållandet.

Oj, en gammal kändis som verkligen, och alltjämt, är engagerad i alla otrohetstrådar.
Jag undrar om det kan gränsa till tvångsmässigt och ohälsosamt engagemang?

Jag förstår inte varför du väljer att hoppa på mig genom att citerar det jag skrev?

Dina svordomar och dina ord om att svika, om förnedring, dina hemska och nedsättande ord om svaga människor, osv, osv, de får stå för dig.
Förstår du inte att det visar mera om dig än om någon annan?

Inget av det du skriver har något samband med mina svar på TS frågor.
Jag har valt att svara på TS frågor men jag har inte sagt något om vad jag själv tycker om ämnet eller något om allt det som du så elakt skriver.
Men du väljer ändå att hoppa på mig.
Är du ens läskunnig eller kanske du är så förblindad i ditt "engagemang" att du inte ens kan förstå TS frågor och mina svar på dessa frågor?
Du väljer att inbilla dig själv att mina svar på frågor är samma sak som uttryck för vad jag själv tycker.
För mig säger det verkligen en hel del om dig själv som människa, men jag avstår från att uttrycka mig på ditt sätt och väljer vare sig att kalla dig för en stark eller svag människa.
Du och den som vill får ha en egen uppfattning om det.

Ingen har väl läst och deltagit i fler otrohetstrådar än du?
Men jag har också läst väldigt många under årens lopp.

Jag vågar påstå att du har direkt fel.

Av allt jag har läst på detta forum och på andra ställen, efter samtal med människor som yrkesmässigt jobbar med sådana här frågor, har jag en annan uppfattning än du.

Min uppfattning är att en klar majoritet av otrogna anser sig själva som ansvariga för sin otrohet. Åtminstone förr eller senare.

Däremot är jag säker på att sådana som du väljer att missuppfatta saker och ting.
Många otrogna kan förklara varför man fick lust till, vad det var för mekanismer som ledde fram till, att man valde att vara otrogen.
Men bara därför att det finns förklaringar till varför lust och vilja uppstår kan man ju absolut inte, som du, påstå att den otrogne inte skulle ta på sig ansvaret för sin otrohet.
Jag tror att du, och sådana som du, kanske väljer att missförstå för ni klarar inte att hantera sanningen? Ni känner er kritiserade när det framkommer att det finns egenskaper hos er, eller att det finns andra skäl, som gör att det lockar fram en lust eller vilja hos er partner att fatta sitt beslut att vara otrogen.

Jag har inte delgivit min personliga uppfattning och jag har inte tyckt någonting utan jag har bara svarat på TS frågor.

OBS: Jag har inte sagt vad jag själv tycker eller vad jag har för åsikt om saken.
Alltså är det inte möjligt att hålla med mig om min uppfattning eller att motsäga den eftersom jag inte har uttalat den.
Men ändå citerar du mig i samband med att du uttrycker dig så fruktansvärt elakt.
Är det konstigt att jag känner mig påhoppad?

Du verkar ju inte kunna eller vilja förstå det enklaste.
Jag har inte delgivit min personliga uppfattning. Men det klarar du ju inte begripa?
Ändå citerar du mig och häver ur dig otrevligheter mot mig.

Angående vanligt eller ovanligt har jag tydligt redogjort för min åsikt om just den detaljen. Och min åsikt skiljer sig tydligt från det du tidigare påstod (även om du nu i efterskott försöker korrigera dig själv en aning).

Varför fortsätter du ljuga om vad jag skulle ha sagt?

Sanningen är att jag skrev: 
"Min uppfattning är att en klar majoritet av otrogna anser sig själva som ansvariga för sin otrohet."
"...vad det var för mekanismer som ledde fram till, att man valde att vara otrogen." OBS: Just för att du ska kunna förstå det som jag tror att alla andra klarar förstå: Jag skriver alltså att den otrogne SJÄLV VALDE att vara otrogen. Då borde även du klara av förstå vem jag anser vara ansvarig för det valet?

Jag tycker att du själv tydliggör och visar det jag skrev, men kanske utan att du själv klarar av att förstå det?
"Ni känner er kritiserade när det framkommer att det finns egenskaper hos er, eller att det finns andra skäl, som gör att det lockar fram en lust eller vilja hos er partner att fatta sitt beslut att vara otrogen."
OBS: Jag skriver fortfarande att den otrogna har fattat sitt eget beslut att vara otrogen och OBS då har jag tydliggjort vem jag anser vara ansvarig.

Jag tycker att även du borde klara av att skilja mellan att det å ena sidan finns orsaker och mekanismer som skapar lust eller vilja hos människor.
Men att det å andra sidan, enligt min uppfattning, är en annan sak att den som väljer att vara otrogen har ett eget ansvar för sitt eget val.
För mig häpnadsväckande om du inte klarar att skilja på dessa två?

Och häpnadsväckande att du är så bergsäker på vems felet är och vem som har ansvaret för sitt beslut samtidigt som du själv inte alls har något som helst ansvar för ditt eget beteende eller dina personliga egenskaper, att om du låter dem vara tillräckligt negativa och framträdande, så kan det skapa lust och vilja hos din partner att vara otrogen mot dig.
(Om du inte klarar av att hantera dig själv som ett hypotetiskt exempel, så tänk då "någon" i mitt exempel.)

Återigen OBS: För att du (bara som ett hypotetiskt exempel) har ett taskigt beteende och taskiga personliga egenskaper så att det kan locka fram lust och vilja hos din partner att vara otrogen så är ändå min tydliga åsikt att det är din partner som är ansvarig för sitt beslut om hon agerar på sin lust/vilja och väljer att vara otrogen mot dig.
Men om det i ditt fall (bara som ett hypotetiskt exempel) slutade med att hon valde vara otrogen mot dig så kan det väl ändå vara troligt att ändringar i ditt beteende, eller om du jobbat med ändra dina taskiga egenskaper, så kanske otroheten hade kunnat undvikas, genom att hennes lust/vilja då inte hade uppstått?

Tror du att någon någonsin varit otrogen mot någon utan att det börjat med och fötts av en lust och vilja att vara otrogen?
Inbillar du dig verkligen på fullt allvar att någon helt neutralt fattar beslutat att "nu ska jag vara otrogen" helt utan att det drivs av en lust eller en vilja?

Men snälla du, ska du aldrig ge dig?
Återigen radar du upp felaktigheter när du väljer att citera mig! Förstår du inte bättre, eller vad?

Ok, om dessa personer anser sig själva som ansvariga för sin otrohet, varför försöker man lägga skulden på förhållandet, omständigheter eller sin partner?
Hur många gånger måste jag upprepa det jag skrev:
"Min uppfattning är att en klar majoritet av otrogna anser sig själva som ansvariga för sin otrohet."
Det innebär att min uppfattning är att majoriteten inte skyller sitt val på på något annat.
Däremot upprepar jag återigen min uppfattning att du och andra inte verkar tåla höra sanningen att om en partner har uselt beteende och usla personliga egenskaper så kan det föda lust och vilja hos den andra parten att vara otrogen.
Jag är fortfarande storligen förvånad att du inte klarar se skillnaden?

Menar du att alla som tycker att svika sin partner är fel och kritiserar det bara är såna som inte klarar av att se sina egna brister?
Nej, det menar jag inte och det har jag heller aldrig sagt.

Är det jag som inte klarar av att begripa vad mina brister eller är det du som inte klarar av att förstå att oavsett vilka brister ens partner har eller hur missnöjd man anser sig vara så behöver man inte vara otrogen om man inte vill utan kan lösa det på andra sätt?
Ja, jag tror rent allmänt att många har svårt erkänna och ta tag i sina brister.
Nej du har fel, som jag har skrivit så har jag mycket lätt förstå det. Om du bryr dig alls om vad sanningen är så har jag aldrig sagt att någon behöver eller måste fatta sitt beslut att vara otrogen. Varför försöker du påstå lögner om vad jag sagt?

Det är väl det som ditt hypotetiska exempel faller på, för  Om olika personen agerar olika på vissa situationer är det situationen eller personligheten som är avgörande för hur man agerar?
Nej, om du läser och försöker förstå vad jag skriver så håller mitt hypotetiska exempel fullt ut.

alla människor är ju inte otrogna för att deras partner har brister och för att de är missnöjda med något, minst lika många väljer att hantera det på ett bättre sätt som inte innebär svek och lögner. Hur förklarar du det?
Det behöver jag väl inte förklara för här är min åsikt samma som din, om du bara läser vad jag skrivit. Varför försöker du insinuera något annat?

Om olika personen agerar olika på vissa situationer är det situationen eller personligheten som är avgörande för hur man agerar?
Jag förstår inte frågan. Men jag har varit tydlig med att den som fattar beslut att vara otrogen utan tvivel är ansvarig för sitt beslut, oavsett personlighet eller situation. Varför försöker du insinuera att jag skulle ha sagt något annat?

Jag tror absolut att många varit otrogna utan att ha velat det
Det måste du väl själv inse att ditt troende är fullkomligt orimligt?
Jag vågar påstå att ingen väljer att vara otrogen, man fattar inte det beslutet, mot sin vilja eller om man inte känner lust att vara med den andra personen.  

de flesta otroheter börjar oskyldigt och eskalerar, men någonstans på vägen beslutade de ändå sig för att vara otrogna och det spelar liksom ingen roll om de ville vara det från början eller inte, det som räknas är vad de slutligen valde och det är det ENDA som spelar någon roll för deras partner. Ett svek blir väl inte mindre svek för att man säger att man inte hade tänkt sig det från början med ändrade sig på vägen?
Fattar inte varför du citerar mitt inlägg och skriver det här? Det här har jag överhuvudtaget inte sagt något om. Du insinuerar återigen något om mig som helt saknar grund!

Ditt påhittade och helt off topic resonemang om mobbning avstår jag att kommentera. Det har absolut inget med mitt inlägg eller ens något med den här tråden att göra. Det är väl ett tydligt försök från dig att slippa ta ansvar för alla dina lögner och felaktiga påståenden genom att försöka få fokus på ett helt annat ämne?

Jag tolkar ditt inlägg som att det du irriterar dig över är att jag (och andra) inte håller med om att en anledning skulle vara en giltig ursäkt för en handling (otrohet) och menar därför på att jag/vi inte förstår. För om man bara hade förstått så hade man också tyckt att otrohet kan vara befogat.
Din tolkning är så uppenbart felaktig och lögnaktig. Jag har aldrig ens varit i närheten säga något som att det skulle finnas någon giltig ursäkt för att fatta fatta sitt beslut att vara otrogen. Jag har hela tiden varit extremt tydlig med att den som fattar sitt beslut är ansvarig.
Återigen visar du så tydligt att du inte kan skilja på och att du inte klarar hantera det faktum att den ena partens taskiga beteende och taskiga personliga egenskaper kan späda på lusten och viljan för den andra parten att vara otrogen.

Till dig Anonym (man):

Mina lättförståeliga frågor till dig som är enkla för dig att besvara och som är on topic och allmängiltiga för ämnet och för tråden: 

Om du, förlåt mig; om Kalle alltid lever ut sina taskiga egenskaper och uppträder taskigt i förhållandet med Lisa, men sedan jobbar lyckosamt med att ändra sina taskiga egenskaper och beteende och lyckats få till en påtaglig positiv förändring, 
är det enligt din personliga uppfattning möjligt att hans positiva förändring kan minska risken för att Lisa ska få lust/vilja att vara med någon annan? Eller är det enligt din mening risk för att hans förbättring ökar risken att hon få lust att vara med någon annan?


Utan att vänta på ditt svar vågar jag förutsätta att du liksom alla svarar att risken för att Lisa ska få lust till någon annan minskar.

När hennes lust vara med någon annan minskar,
är det då enligt din personliga uppfattning större eller mindre risk att Lisa skulle fatta beslutet att vara otrogen mot Kalle?