Mina barn lyder inte

Du ställer så höga krav på barnen. Så små barn klarar sällan det du förväntar dig av dem.

Cykla i trafik har inte våra barn gjort förrän de är ca 4-5 år, och då bara ett barn i taget. Sätt det yngsta i cykelsits på din cykel isället så är det lättare att kommunicera med det barn som cyklar. Eller sätt båda i cykelvagn.

Måste du ta med båda när du handlar? Jag antar att du är enamstående eftersom du gör det? Kanske är det ok att du handlar på väg till förskolan istället? Jag vet att det är mot reglerna, men är man ensamstående förälder har iaf inte jag något emot det. :)

Små barn hos oss behöver inte sitta kvar vid matbordet tills alla är färdiga. Det är mycket begärt av ett barn i förskoleålder att sitta stilla och tyst på det viset.

Kortfattat: anpassa vad ni gör och vilka krav du ställer efter vad barnen faktiskt kan klara.

Förutom alla tips du har fått så vill jag lägga till att låta ungarna leka av sig på en lekplats innan ni går till affären. Så att de inte är sprudlande av energi där.

Jag är inte ensamstående och deras far var hemma under den tiden : vi försöker ge varandra avlastning / ensamtid / egentid ibland (vi har varken släkt eller vänner.)

att gå till affären gör vi ofta även om vi egentligen behöver inte köpa något för att fylla de långa dagarna med- jag vet inte vad ska vi göra annars. - samma med cykel

Jag tänker också ibland att vi ställer för höga krav, och de är så små , men det är inte lätt att se dem som små när de är så mogna och duktiga på alla plan. Det är faktum att jag uppfattar de ofta som stora.

Tycker du att läget är så illa att vi måste söka hjälp ? :(

Man söker inte familjerådgivning för att två småbarn är just småbarn.

Sätt det ena barnet i en vagn i affären så blir det åtminstone ett barn att hålla reda på bara. Ta en vagn oavsett om du ska ha mycket eller litr. Såklart ska man kunna ta med båda barnen till affären, men får då komma på något som funkar.

Det låter inte som att de är mogna och duktiga på din beskrivning. De låter som alldeles vanliga små barn.

Jag och min sambo gör också saker ensamma var för sig. Men då brukar den som har barnen göra det så enkelt för sig som möjligt. Leker på gården eller närmsta lekplatsen. Stannar inne och bygger lego, stoppar ner dem i badkaret, eller vad de nu gillar. Handla gör vi med ett barn eller ensam vuxen. Att handla ensam är egentid för oss.

Det finns saker som är lättare att göra än att cykla och gå och handla. Gå till en lekplats, gå eller åka buss till skogen/stranden/fjället (beroende på var ni bor) och ta med mellanmålet ut.

Jag skulle nog rekommendera det som någon skrev, kommunens familjerådgivning. Det finns också bra info om barns utveckling, inkl. tips på lekar och aktiviteter, på 1177.se.

Är kanake det som är problemet? Dom har inte gjort av med energi. Vad gör ni om dagarna. Mit 1.5åring måste jag ut i lekparken med på förmiddagen och sen göra nåt även på eftermiddagen. Allt från strand till lekpark till träffa kompisar.. Gå i affär är en pina så det ser jag inte som aktivering n

Trodde forst du var ensamstaende, eftersom du tog med dig barnen till affaren (och tankte foresla Matkasse, sa att ni kunde fa mat hemkort istallet). Om nu deras pappa var hemma sa var ju enklaste losningen att INTE slapa med sig barnen till affaren. Vad var poangen med det? 
Da du namner egentid har ovan sa gissar jag att basta losningen hade varit om du handlat ensam medan han tagit dem till en lekplats, sa att de hade fatt rasa av sig ordentligt, och sen hade ni fatt er egentid efterat nar barnen sovit middag (eller varit sa trotta att de kunnat leka fint sjalva).
For att undvika sana har lagen i framtiden ar radet att just nu, i denna aldern, inte ta med barnen pa saker som inte ar amnade for dem, t ex. leta malarfarg till renoveringen (=jattetrakigt for dem i en sadan affar), leta efter fiskeutrustning osv. Ta dem da hellre till ett lekland, som ar anpassat for dem, eller ut i friska luften nu nar det ar fint vader. Elefanter i porslinsaffarer ar inte en bra kombination. Tids nog blir de stora nog att kunna uppfora sig.

Här kan du läsa om barns lek:

www.1177.se/Kalmar-lan/barn--gravid/sa-vaxer-och-utvecklas-barn/lek-och-sagor/sa-utvecklas-barn-av-att-leka/

Och här om utvecklingen hos barn i era barns ålder:

www.1177.se/Kalmar-lan/barn--gravid/sa-vaxer-och-utvecklas-barn/barnets-utveckling/barnets-utveckling-3-4-ar/

Du säger att de lyder sin far men inte dig, och att det du växlar mellan är att tala lugnt och snällt eller att skrika när du blir frustrerad, men att det inte hjälper.

Öva på pondus! När barnen gör något farligt eller något de absolut inte får måste de kunna lyssna på dig. Öva på att gå ner i tonläge och låta allvarlig, inte skrika eller vara arg, utan låta bestämd så att de förstår vad som gäller. Alltså att man visar med hela kroppen, rösten och orden att nu är det allvar när sådana situationer uppstår.

Man är alltså den lugna, vänliga, förklarande föräldern större delen av tiden, men ibland måste man just eftersom man är förälder visa tydligt vad som gäller.

Det vanligaste felet många föräldrar gör är just det att de höjer rösten i dessa situationer vilket oftast fungerar dåligt, oftast mer effektivt att sänka rösten och låta allvarlig.