3:e barn eller ej

Är gravid med nr 3 barnen, kommer i sep. Barnen är 10 och 4 år. Maken har i 2 år önskat nr 3, jag har ej orkat men tanken ändå funnits där. Men sedan strulade spiralen p-piller gjorde mig konstig och så sa vi "Blir det så blir det". Nr 2 var svår att få, kämpade i nästan 2 år med mf osv. Så jag trodde det skulle ta längre tid då vi ej prickade äl osv. Men efter 4 mån kom plusset. Lite skräckblandad förtjusning. Vi vet vad vi har, ej hur det kommer bli. Grabbarna börjar bli större och klarar mer själva, de sover hela nätterna i stort sett osv. Samtidigt så har vi haft en längtan någonstans. Tänk om jag ångrar mig om 5 år. Jag vill inte bli allt för gammal. Stora pojken blev ledsen, som någon skrev, han kommer ihåg hur tufft första v var då han var 6 år. Nu är han mkt förväntansfull men ororlig att något ska gå.fel med mig eller bebis. Lillebror älskar bebisar så han är överlycklig. Där är jag dock själv lite ororlig då han varit vår lille plutt, eftersom han var så svår att få. Att han ska känna sig åsidosatt. Just nu känns det som ett bra beslut men visst lite oro Hur det ändå blir. Många som har tre säger att då känns det som familjen är en helhet, komplett. Man har en liten flock att ta hand om. Vi älskar barn, för allt för dem och lagt mkt av vår egentid åt sidan tidigare då vi har svårt att få barnvakt och så. Nu kommer det dröja ännu längre innan vi får det men samtidigt vet vi att småbarnstiden får så oerhört fort. 10 åringen vill ju mer och mer vara själv och med kompisar. Haha då fick jag ut mina funderingar så här på morgonen också;).

Hur går tankarna TS?

Hur gamla är era barn:)? Lillebror älskar att mysa och är väldigt mammig då pappa är mer rolig att leka och busa med, haha. Jag vet att de flesta 3 månaderna kommer vara tuffa, ska laga massor av mat innan så att vi bara har att värma på och kan fokusera på familjen. Våra kompisar har barn som är närmar 10 år än lillebror, så de förstår oss inte riktigt att vi orkar börja om på nytt nu när lillebror är större. Men dessa 4 år har gått jätte fort och de närmsta 4 år lär väl gå lika snabbt, om inte fortare ;). Ska verkligen njuta detta år när man ej behöver fokusera på jobb utan bara familjen

Nej men upplevt samma, en av mina bästa kompisar har jag ej träffat sedan jag så att jag pussat. De har bara 1 barn och ingen bra relation, därför vill hon inte skaffa en till har hon sagt men att hon kanske "borde" för alla kommenterar att de borde ge sonen ett syskon. Tror att det är där skön klämmer. Hon är ej avundsjuk men blivit missunnsam på något vis dessvärre :(. Jätte tråkigt! Ja hitta aktiviteter till alla kommer vi nog ha problem med också, har funderat på det. Men tror typ Kolmården, skara sommarland finns något för alla. Sen försöka få egentid med var och en ibland. Men oftast är vardagen full av skola/läxor och aktiviteter tycker jag.

Men skulle inte byta bort bebis för något känner jag nu, men skönt att få uttrycka sina rädslor ändå :)