Relationsproblem och behov

Usch, tungt! Är själv man dock, men kan ändå sätta mig in i din situation. Har tänkt tanken flera ggr själv under åren att söka något vid "sidan av".. men inte vågat ta chansen eller "risken" så att säga. Är väldigt attraktiv och vet om det, får oftast komplimanger och flera "inviter", nästintill dagligen. Kan ärligt uppskatta en liten oskyldig flirt och älskar verkligen att prata, chatta på gränsen till det "förbjudna". Dock har jag stannat vid just det och fått den "bekräftelse" och uppmärksamhet jag kanske inte fått på hemmaplan.

Men, för att återgå till din situation, så är han uppenbart otrogen. Kommer så även fortsättningsvis vara det! 
Därmed inte sagt att han inte älskar dig, men där måste du själv värdera hur värt det är att leva i hans bubbla och lögn. Hade han varit ärlig från början och sagt som det var hade du kanske haft det enklare att gå vidare. Dock i en tillvaro fylld med misstänksamhet och konstant känsla av brutet förtroende.

Du gör bäst i agera utifrån din magkänsla och göra det som är bäst för DIG själv!

Otrohet är ett vanligare inslag i relationer än vi ens kan föreställa oss. Tro mig! Det går att gemensamt gå vidare efter det, men kommer vara fruktansvärt jobbigt.

Bestäm över ditt egna liv och dina egna förutsättningar och gör det du känner är rätt för DIG!

Lycka till

Du vet ju uppenbarligen hur läget är. Vill du vara i den situationen du är i, bli bedragen osv och tycker det är nice - stanna kvar.

Om inte - lämna honom och gå vidare med ditt liv.

Vad är så svårt? :S

Hm, har jag inte läst en variant på det här alldeles nyss?

Så sjukt! Människan har ju ingen empati. Han sätter sina egna behov först, sedan ljuger han om det. 

Jag har en vän som har vart gift i 13 år. Hon berättade för 1 år sedan att det var en man som var besatt av henne. Hon hade blivit smickrad av uppmärksamheten då detta var en väldigt fin och trevlig man. 
Jag märkte sedan att hon var förälskad i denna man och hon blev tvungen att bryta helt för att inte riskera sitt äktenskap. 
Det hade aldrig hänt något mellan dem, hon svor på det och jag trodde på henne.

Jag diskuterade även detta med min man. Han var säker på att hon har vart otrogen. Jag svor på att hon inte hade det.

Fick nu veta att min man haft rätt. Hon har vart så in i helvete otrogen med denna man och även andra män.

Din man ljuger. Tycker du ska lämna honom. 

Mycket kan jag förlåta, men aldrig otrohet. För mig går det inte att reparera förhållandet efter nåt sånt.

Tilliten är raserad och varje stund jag inte har ögonen på min man så skulle jag fundera över vad han gjorde. Varje sms skulle jag misstänka.

Ingen av oss skulle må bra av detta. Barnen skulle inte må bra av detta. Att mamma är ett irriterat vrak varje gång pappa inte är hemma, att få agg mot pappa för att dom förstår att det är han som är orsaken till att mamma mår dåligt.

Han är dessutom så patetisk att han försöker skylla på dig.

Oavsett om han säger att han behöver dig eller inte, den båten gick för 7 år sen när han valde någon annan framför er familj. Oavsett vad som egentligen hände.