Smärtande sorg efter min katt

@TS: Det va gripande läsa det du skriver och jag fick tårar i ögonvrån.

Jag förstår sorgen du känner efter din lilla vän. Det är ju en liten familjemedlem som gått bort. Jag minns när vi blev tvungna avliva den katt som redan fanns i familjen när jag föddes och som jag alltså vuxit upp med. Jag älskade den djupt och det gjorde så ont inse att den blev svagare och svagare och till sist måste avlivas. Hela familjen va med hos veterinären och jag höll om den när den lugnt och fridfullt somnade in.

Den fick en fin och värdig död efter ett 18 år långt liv men saknaden va trots det enorm och sitter i än. Nu är jag vuxen, bor för mig själv och har en ny katt men jag tänker trots det ofta på kissen jag växte upp med. Och även om jag förhoppningsvis får många år med min katt så fasar jag för den dag hennes liv ska behöva ta slut. Det är en outhärdlig tanke för hon är min lilla ögonsten som ger mig så mycket, vi leker, pratar, gosar och hon sover i min säng. Det är klart det blir en svår sorg när man en dag måste skiljas från en sån kär vän. :/

Du har min medkänsla i sorgen. Även om sorgen och saknaden är fruktansvärd just nu ska du se att den nog kommer bli mer hanterbar med tiden, att det kommer göra mindre ont. Det är iaf min erfarenhet.

Önskar dig allt gott & att du ska få lindring i sorgen efter din vän!

/flygrl

Moroten45 skrev 2019-07-03 21:32:26 följande:

Tack ni underbara människor som visar så stor värme och empati. Era ord värmer och lägger sig som bomull runt mitt hjärta. Mina tårar slutar inte rinna men jag vet att min älskling nu har frid inom sig och slipper lida. Ser dig framför mig min älskade lilla Snusan. Hur du springer runt i din katthimlen, leker med din bästis som vi förlorade för 8 månader sedan. Ni har frid båda två nu.

Tack alla för att ni delar med er om såväl glädje och sorg ni upplever /upplevt med era älskade djurvänner. Gemensamt för oss alla är ?där kärleken är som störst blir sorgen den svåraste att bära.

Tack själv att du delar din sorg och dina tankar med oss. Det gör ont att läsa om din förtvivlan men samtidigt är det nog bra för både dig och oss andra få känna att vi inte är ensamma i våran djupa kärlek till våra små djur. Att det finns andra som delar samma kärlek och oro att mista en älskad vän.

Ja, där kärleken är som störst blir sorgen den svåraste att bära. Kan bara hålla med dig.

Moroten45 skrev 2019-07-03 23:24:26 följande:

14 år är en lång tid tillsammans. Låt de ljusa stunderna lysa klarast i våra hjärtan även om sorgen alltid kommer att finnas där.

Du och jag - min älskade katt

Tårar som aldrig tycks sina

smärta att aldrig mer få se dig

Dina ögon var matta och bad om hjälp

en långsam smekning över din mjuka päls

Min kind mot din varma kropp

jag ska lindra din oro och smärta

Tolv år av obeskrivlig kärlek

det var du och jag

Du somnade så fridfullt min älskade katt

din kamp är slut och katthimlen är nu din

Så fint uttryckt!

Och jag tror som felicityporter att ni kommer träffas igen en dag, du & din vän.

Moroten45 skrev 2019-07-04 12:40:05 följande:

Tack för er stora medkänsla. Förstår verkligen den svåra känslan ni känner inför den dagen ni tvingas skiljas från er vän. Tråkigt men en del tar inte sorgen på allvar och menar att ?det var ju bara ett djur?. Den kommentaren gör mig både arg och ledsen.

Ska verkligen försöka fokusera på alla fina stunder vi haft tillsammans<3. Men så lätt att sorgen tar över och man känner bara smärta och tårar som aldrig tycks sluta rinna.

Kram till er alla

Ja, somliga människor tycks inte kunna förstå den djupa kärleken man kan känna för ett djur och djuren verkar nästan va utbytbara, slit & släng typ. Sorgligt. Därför är det bra att kunna dela känslor och tankar med likasinnade så man kan känna det finns fler som man själv.

Ta vara på alla fina minnen du har från dina båda kissar. Och ta hand om dig!

Kram till dig med!

Smärtande sorg efter min katt

INNEHÅLL