• Benderino

    Detta är slutet på ett långt förhållande?

    Hej ts!

    Tråkigt att du hela tiden bara får svar att felet skulle ligga hos dig. Jag har inte heller båda sidorna av myntet framför mig, men för mig verkar det som olyckliga omständigheter som ställt till det för dig/er.

    Jag var i en lite liknande situation, som blev efter vårt andra barn. Det var en jobbig förlossning, och min hustru som tidigare hade lite problem (som hon hanterade med hjälp av samtal och medicinering) fick det jobbigare.

    Livet hämtade sig sakta men säkert och vi vart en lite större, mycket lyckligare familj. Men sexet fanns inte, det bara gick inte. Både jag och min fru sa i början (med början menar jag det första året efter vårt barns födelse) att vi tar de när de kommer, för vi var GRYMT trötta precis hela jävla tiden.

    Men sen började de bli jobbigt för mig. Jag uttryckte för min fru att jag älskar henne mest av allt, jag är 100%nöjd med vårat förhållande, om min fru skulle be mig hämta Djävulens skalp så skulle jag göra det, MEN jag ville ha de där bra sexet med min fru. Som inte fanns.

    Min fru vart lite ledsen att det hade blivit som det var, hon vart inte arg på mig eller besviken, utan hon förstod mig. Hon sa att hon var ledsen, för hennes lust hade bara försvunnit. Hon VILLE ha lust, hon VILLE bli kåt, men kunde inte, hur hon eller jag bar oss åt.

    Hon tog faktiskt problemet på allvar, sökte andra kvinnor som varit i samma situation, och sökte hjälp genom vården. Hjälp via vården hann hon aldrig ta, för efter att ha pratat med andra kvinnor på olika forum i liknande situationer, så pratade vi om det en kväll, och kom överens om att om jag gjorde några små ändringar, och inte hade några förhoppningar om vidunderligt bra sex i början, så skulle det nog kunna funka.

    Sagt och gjort, jag gjorde det jag kunde, min fru slappnade av mera och pratade mer med mig, och nu har vi bra sex igen! Livet återställt lixom, en solskenshistoria!

    Det viktiga, tror jag, i min berättelse, är att min fru faktiskt tog till sig och VILLE lösa problemet med mig. Försök ta ett riktigt deep talk med din fru, skriv gärna på ett papper vad du vill få fram av ditt samtal med henne. Om du gör en kraftsamling, berättar hur du känner, och ber om hennes hjälp ocj stöd, så tror jag ni kommer komma någon vart.

    . För då har du gjort det du kan sen, sen kan du helt enkelt inte göra mer. Du kan inte tvinga fram något hon inte vill såklart, och tjat funkar naturligtvis inte.

    Prata, gör ett försök, se vad resultatet blir, agera efter det

  • Benderino
    Klimat Apokalypsen skrev 2019-07-23 01:48:14 följande:

    Ursäkta. Såg inte ditt förra svar till mig och tappade sedan bort inloggningen till fl.

    Ja då förstår jag att det känns tufft. 

    Har du berättat att du inte känner dig villig att leva vidare i längden i ett sexlöst förhållande? 

    Ibland när jag känner att min sambo och jag inte lyssnar på varandra och/eller svarar undvikande så brukar jag istället skriva ett långt sms. Då kan den andra parten hinna fundera och svara i lugn och ro när den har tänkt och känt efter. Kan det fungera tror du?


    Väldigt bra tips det där med sms, det är inte tokigt alls faktiskt
  • Benderino
    anonnona k34 skrev 2019-07-28 22:03:25 följande:

    Hej allihopa som svarat och kommit med tips och råd stort tack till er alla!

    Jag och min fru har haft en barnfri vecka där våra barn är iväg med farmor och farfar och de ska vara iväg nästa vecka med.

    Under hela förra veckan fram tills igår när det bara varit vi hemma har jag inte ens fått ett god morgon eller hej när vi kommit hem efter jobbet och liknande. Jag har föreslagit aktiviteter som inte går att göra när barnen är hemma för att få till lite mer vikänsla men helt utan respons. Att bara få en total tystnad och bli helt ignorerad var droppen för mig.

    Igår berättade jag för min fru att nu ger jag upp och att jag vill att vi ska skiljas. Hennes reaktion var ett jaha... THATS IT!

    Idag krävde jag att hon och jag skulle sätta oss ner så vi åtminstone kan börja planera för våra barns framtid och hur vi gör med boende. Hon har inte de ekonomiska medlen för att bo kvar i vår nuvarande bostad(hyresrätt) men det har jag. Så sagt och gjort ska jag bo kvar här och hon flytta ut. Barnen går på skola i närheten av vår lägenhet och de kommer fortsätta gå i den. Så barnen kommer hädanefter bo hos mig på heltid och hon ska ha dem varannan helg.

    Jag känner en stor lättnad just nu men en enorm sorg och tomhet ????


    Oj, beklagar/gratulerar på samma gång? Reaktionen talade väl sitt tydliga språk kan jag tycka?

    Hoppas allt går bra för dig, och att ni löser det på smidigaste sätt. Ledsen att det fick lov att bli såhär, men du har mina starkaste sympatier
Svar på tråden Detta är slutet på ett långt förhållande?