Han hotar med skilsmässa om jag inte jobbar....

Lämna du honom istället. Det hade jag gjort. Förhållandet och synen på honom hade i vilket fall som helst aldrig varit densamma för mig igen efter ett sådant sjukt ultimatum så det hade inte gått att fortsätta som vanligt.

Jag kan inte lämna honom, sjukskriven med låg sgi, skulder hos kronofogden. kommer aldrig få en egen lägenhet och har 2 barn... allt detta är en jävla soppa :(

Bara att jobba då. Varför är du sjukskriven? Arbetsskygg?

Är barnen dina eller era gemensamma?
Kan du plugga och få CSN?
Kan du "svartjobba" med barnpassning, hundpassning, läxhjälp till andras barn, hyra ut dig för städning, tvätt, handling, matlagning, trädgårdshjälp etc?
Kan du starta en vinstdrivande hobby-verksamhet?
Kan ni flytta till ett billigare boende?

Jag har full förståelse för att din man inte orkar jobba över 100% i flera år för att få ekonomin att gå runt. Jag har också full förståelse för att du är sjuk och inte kan jobba som "alla andra".

Vad är du sjuk för? Många psykiska sjukdomar blir snarare värre av att bara sitta hemma. Dessutom blir jobbigare att komma ut i arbetslivet ju längre man är hemma.

Prata med socialen och be dem om hjälp. De kommer inte låta särskilt hjälpsamma men de brukar inte låta barnfamiljer hamna på gatan i slutändan. 

Hon har ju provat, försökt arbeta timmar, men det gick inte. Hon är ju sjukskriven av en anledning. Man

Men med det sagt så var det ju jäkligt klantigt att inte anmäla sig till arbetsförmedlingen så hon förlora sin SGI. Förstår att hennes man inte orkar jobba massa extra och det är jobbigt att alltid stressa över ekonomin och inte få nån hjälp.

Svår situation. Men jag är ganska säker på att om hon kunde så skulle hon arbeta. Ingen vill vara beroende av någon på det sättet och dessutom behöva gå runt och va rädd över att bli lämnad.

De lär säga att barnen kan bo med mannen.

Men om TS hittar en lägenhet så kan de ofta "stå på den" också som en garanti att hyras betalas.

Räknas du som barnfamilj om pappan får boendet och större delen av umgänget, och mamman bara varannan helg? För det hade nog varit det bästa för TS om hon ska rehabiliteras och komma ut på arbetsamarknaden igen.

Är det en rimlig slutsats? Du vet inte vad som är fel på henne eller vad hon redan gör eller försökt.