Ni som är singlar

Nej jag längtar inte efter en relation. Däremot skulle jag vilja hitta fler vänner att göra roliga saker med nu när mitt barn är tonåring och har sina egna sammanhang.

Jag tror inte att jag kan ha en konventionell relation. Jag har inte så stort socialt behov att jag vill vara med någon dygnet runt.

Dessutom verkar många tro att en partner ska vara en morsa och terapeut också vilket jag är helt ointresserad av. Jag är kanske exceptionellt självständig men det är väl min natur och svårt att ändra på.

Kanske, fast det är svårt att träffa någon som delar den inställningen. Jag anser att man ska ha en tillvaro som man är nöjd med innan man träffar någon men många vetkar tro att man måste hitta en partner för att tillvaron ska bli komplett. Det är en rätt orimlig förväntan att ha på en annan person.

Jag kan lika gärna leva ensam. Det finns inget sorgligt eller bittert över det eftersom det är självvalt. Det är nästan alltid jag som går när jag inser att personen i fråga inte alls känner sig själv och behöver mig av helt fel anledningar.

Jag är realist. Om vi har fundamentalt skilda drivkrafter i tillvaron finns det ingen poäng med att fortsätta. Jag anser att man ska vara kräsen i sitt val av partner eller i alla fall göra väldigt medvetna val så att man inte fortsätter bara för att man är rädd att vara ensam eller för att trotsa konventioner.

Är man rädd för att vara ensam ska man definitivt inte inleda en relation utan fundera länge och väl över varför det skrämmer en. Att tycka att det är trist att vara ensam är en annan sak. Då står och faller inte tillvaron med en relation.

Så är det inte för min del. Jag har blivit rejält bränd ett par gånger men det har bara fått mig att fundera mer över vad jag vill få ut av en relation.

Om man väljer att vara ensam av bitterhet över dåliga erfarenheter har man fortfarande inte frigjort sig från tanken på att en relation på något sätt ska rädda en och göra en hel.

Man drog en nitlott inte mer med det, då får man lära sig av erfarenheten. Det finns ingen kosmisk rättvisa som belönar snälla människor. Man är sin egen lyckas smed, det går inte att komma ifrån.

Det är klart att jag kan drömma om det fina med relationer men inte en relation med någon som vill vara tillsammans av fel anledningar och de är enligt min erfarenhet rätt många. Det betyder inte att jag har bestämt för att bli en crazy catlady utan bara att det är svårt att träffa en person med samma inställning.