Varför uppmuntrar föräldrar talanglösa barn?

Jag gissar att det finns tre anledningar som säkert alla gäller samtidigt, så kan man ju tycka att det är rätt eller fel:

1. Barnen vill syssla med dessa aktiviteter.

2. Föräldrarna älskar sina barn.

3. Barnens "otalang" kommer väl någonstans ifrån så föräldrarna hör väl helt enkelt inte den falska sångrösten och förstår väl inte att barnet inte har något bollsinne.

Sedan är det ju inte blodigt allvar. Måste man vara jättebra på saker för att "få" syssla med dem (som bafn)?

Jag tänker som förälder att jag vill uppmuntra saker som gör mina barn glada, precis som mina föräldrar gjorde med mig. Jag har inte en "bra" sångröst, men tack vare alla körlektioner jag tog kan jag skilja på falska och rena toner och sjunger helt okej. Jag tycker fortfarande att det är väldugt kul att sjunga och har gett mig på instrument som komplement. Spelar inte bra och kommer troligen aldrig att bli skicklig på det, men der gör mig lycklig.

Tycker att det är rent förkastligt att man idag blir nedtryckt om man deltar eller gör något som man inte är skicklig i. Vad ger det för signaler till våra barn? Typ "Det är ingen idé att fortsätta för du är inte bra nog". Kan man inte bara låta barn få vara barn, utan att allt ska vara på blodigt allvar?

Varför bryr du dig? 

För att allt inte handlar om prestation?

Jaha det år på den nivån. Jag är genuint intresserad av varför du bryr dig om det. Tråden har du startat själv, det brukar ingå att man skriver i dom.

För att dom vill uppmuntra sina barn, vilket är bra det stärker deras självförtroende.