Rädd för sorgen

Vi är ju snudd på jämngamla din mamma och jag. Men måste ändå få fundera på vad som väckt dina tankar på förgänglighet. Har ni nyss förlorat någon anhörig? Jag har också bara en dotter och hon har varit ett enormt stöd när vi förlorare make/pappa. Det finns alltid en genensam omsorg om varandra. Klart nu klarar er NPF två. Det är en förändringsprocess för er båda. Kommer att gå bra även och det känns oöverstigligt. Hylla istället er kärlek till varandra. Hur många är det inte som önskar att de hade det. Var rädd om er.