Campinglivet

Kul tråd, jag undrar själv ibland och då är jag en av dessa personer. Vi har en husbil för en halv miljon, hyfsat höga inkomster men tycker camping-grejen är jättemysig. Vi reser övriga året också, charter och klassiska Thailandsresor. Men på sommaren vill vi vara i Sverige pga långa ljusa nätter osv. Själva camping-grejen har mycket med gemenskapen att göra tror jag. Det är enkelt för barnen att träffa lekkamrater och kan härja runt hyfsat fritt. Vi vuxna kämpar ju visserligen mer på semestern än hemma med tanke på att vatten ska fyllas på, toan tömmas, mat är omständigare att göra osv. Men man är fri att åka vart man har lust och känner sig närmare natur och socialt liv tror jag. Men det är säkert olika för alla.

Dock håller jag inte med om att det är utsatta personer som campar, man är inte utsatt om man kan ge sina barn semester utanför lägenhetens (eller för den skull husets) väggar och ge barnen mat på bordet även om man tältar eller har en husvagn för en spottstyver. Det är relativt dyrt med campingplats i Sverige dessutom. Kanske är det inte de som tjänar allra mest i samhället som campar dock, de har säkert ett umgänge i samma klass som de själva och får sitt sociala i samma kretsar där alla har råd att leva riktigt flådigt på semestern. Men vi ?vanliga? som har råd med det mesta men umgås med människor med varierad ekonomi uppskattar det sociala som campinglivet ger skulle jag säga.

Nu tror jag visserligen du mest vill provocera men jag tycker absolut campinglivet ger större frihet för barnen än vad våra resor gör. Vår sjuåring får gå till lekplatsen själv och träffar kompisar, det älskar hon :) Jag har inte varit med om skadade eller drunknade barn så jag delar inte din erfarenhet, det låter verkligen galet! Då har vi ändå campat även i andra europeiska länder när vädret varit kasst hemma. Vår lilla är med oss men det är skönt att lekplatser och bad finns så tillgängligt. Ja kanske är det så att man måste vara lite samma skrot och korn själva, ansvarslösa är vi verkligen inte, men att dela toalett och andra faciliteter med andra osv är helt okej. Våra barn lever ett härligt liv och det viktigaste vi vill ge våra barn är socialt liv och det får de i massor. Jag tror helt enkelt att allas mål i livet inte är samma ts, jag älskar myskänslan med att ha sitt eget boende på det sättet men kunna förflytta det vart man behagar, men jag blandar gärna upp det med mer bekväma resor övriga året.

Du pratat om pengabrist varvat med socialt arv ts, många som gillar camping och som campar har sämre ställt än andra, många som campar har bättre ställt än andra osv. Vissa går ?blundande genom livet? pga det sociala arvet absolut, men det har ju ganska lite med själva campinglivet att göra. Det finns massor av saker jag gör av ren vana som inte är skoj, men det finns också delar av livet jag uppskattar som inte är det bekvämaste. Jag bor rätt så bra vid kusten med havsutsikt, har ett dagtidsjobb jag längtar till som ger mig helt ok med pengar, har både båt, husbil, en man som tjänar riktigt bra med pengar osv. Men det jag känner riktig lycka av är att hänga upp en tvätt utomhus i solen, att laga mat, plocka svamp och bär och göra något av det osv. När jag campar känner jag mig friare, jag vill inte komma ifrån att kunna leva enkelt, för friheten att jag klarar mig med små medel är lycka.