Att säga nej tack!

En väninna är problem för mig till och från, vi bor på landet, ganska ensligt, min man och jag tycker om att gå på skogspromenader vilket vi gör nästan varje dag, vi är pensionärer. Våra vänner som bor i grannbyn en halvmil bort är i samma ålder. 

Nu är väninnan en mycket aktiv kvinna, städar, lagar mat, bakar, renoverar, även mycket utejobb, fisk och jakt. Vi träffas ibland, några gånger i månaden, ibland hos oss, ibland hos dem. Idag ringde hon och ville vi skulle komma, hon tänkte bjuda på mat. 

Sa samtidigt att de hade haft mycket folk i helgen, hållt igång. De åker även ofta på olika aktiviteter i tätorten Min man och jag är annorlunda, vi är ofta ensamma och trivs med det, vi tycker om att vara i naturen. Läsa en bok osv. 

Problemet för mig nu är att när hon ringde idag sa jag nej till hennes inbjudan som kom oväntat. Kände att min man och jag behövde vara själva och pyssla med vårt, han ville inte heller gå någonstans.

Väninnan blev då förnärmad och nästan arg, sa att det jag tänkte göra idag kunde jag göra i morgon, försökte längre stund övertala mig men jag stod på mig, vänligt men bestämt, sa att det var mycket vänligt av henne men idag kan vi inte komma. Jag brukar inte kunna stå på mig när någon vädjar men idag kunde jag, var så trött. Vad som hände var att jag efter samtalet fick svåra skuldkänslor, 

om om jag svek henne.