• sextiotalist

    Knäckt.

    Anonym (nadja) skrev 2019-08-26 11:27:49 följande:

    Tack hörni. ????

    Säger jag att han ska vika en helg åt mig och bebisen kommer han troligtvis göra slut. Skäms så oerhört för vad jag satt mig själv och det kommande barnet i, vet inte ens om jag klarar av att berätta för familj kollegor och de få vänner jag har. Hoppas väl att han ska ändra sig när bebisen väl kommit och det blir mer verkligt för honom.

    Men skönt att veta att det inte är jag som är galen, vet bara inte om jag är tillräckligt stark att gå redan innan barnet har kommit. Har hört att man inte ska ta stora beslut när man är gravid pga alla hormoner. Vet inte vad det ligger för sanningshalt i det.


    Då är du ärlig och säger att du väljer att inte fortsätta relationen då han visat sidor som du inte gillar och vill inte leva med honom. Fråga efter exempel, så ta t.ex att han kräver att du är med på hans barns aktiviteter, att du måste städa hemma hos honom. Det bör räcka och bli över
    Om det du skriver inte ens stämmer till hälften är det skäl nog att lämna.
  • sextiotalist
    Anonym (nadja) skrev 2019-08-26 12:39:17 följande:
    Fast det jag vill är ju att han ska vilja vara med oss och vara en familj utan en massa villkor från hans sida.
    Du vill detta, men han verkar inte ha samma vision. Så utifrån det du skriver, så är det en bild du målar upp hur du vill ha det, men det är inte den verklighet du lever i. Ibland måste man acceptera sanningen, även om det inte är trevlig.
    Hade ni varit ense, så hade du inte skrivit det här inlägget eller hur?
  • sextiotalist
    Anonym (nadja) skrev 2019-08-26 15:59:02 följande:
    Det jag föll för var just att han var så snäll och omtänksam. Helt olik mitt ex. Känns dumt nu.

    Vi har pratat lite idag och nu säger han att han absolut inte vill ta bort barnet. Men att det kräver kompromisser. Vilket fortfarande verkar ligga helt på mig.

    Är både ledsen och asförbannad. Hoppas ändå att det går att lösa. Blev själv bortvald av min pappa som barn och vill inte att det ska hända min bebis.

    Men snälla du, vad hade du sagt till en väninna, syster, kollega som hade berättat detta för dig.
    Det är alltså bättre, anser du, att ditt barn ska växa upp med en förtryckt mamma och en skitstövel till pappa. Att din pappa valde bort dig är en sak, nu är det ett barn som du vill födas in i ett destruktivt förhållande.

  • sextiotalist
    Anonym (nadja) skrev 2019-08-26 15:59:02 följande:
    Det jag föll för var just att han var så snäll och omtänksam. Helt olik mitt ex. Känns dumt nu.

    Vi har pratat lite idag och nu säger han att han absolut inte vill ta bort barnet. Men att det kräver kompromisser. Vilket fortfarande verkar ligga helt på mig.

    Är både ledsen och asförbannad. Hoppas ändå att det går att lösa. Blev själv bortvald av min pappa som barn och vill inte att det ska hända min bebis.
    Utöver detta så när du skriver "han vill inte ta bort barnet, men det kräver kompromisser" ? av dig.
    För det första, det är inte hans beslut, för det andra, det är inte ditt beslut heller (längre), du har passerat 18 veckor, då tas beslutet av socialstyrelsen och det krävs mer än det du skriver för att de ska bevilja en abort
Svar på tråden Knäckt.