Har någon där ute fått en orosanmälan? Kan ni berätta? Jag har fått en, och på vilka grunder vet jag ej för jag anser att vårt barn har det bra hos oss. Men blir ändå orolig då man har hört sjuka historier om falska anmälningar och att soc gått helt på de istället.
Socialen är ett jävla skämt. Oroa dig inte.
Vi fick förra året. Bästa som hänt visade det sig då vi äntligen fick det stöd vi sökt länge för sonen bl.a i skolan.
Så svarar bara nån som har nåt att dölja.
TS, det beror på vad anmälan handlar om.
Ja, vi har blivit anmälda. Jag vill inte outa mig för mycket, men första gången blev vi anmälda av vården. Vårt barn fick behandling och berättade saker för vården som inte stämmer alls. De anmälde oss och vi bad faktiskt socialen att göra en utredning. Jag kunde omgående bevisa att det som sagts inte stämmer och då det under utredningen kom fram att barnet hade en svår depression ev. även biopolär eller liknande, lade de ner utredningen. Sedan upptäckte vi föräldrar att det även pågick ett drogmissbruk och jag kontaktade själv socialen. De sa att jag var tvungen att ringa vården och att de skulle anmäla oss, vilket också gjordes. Så vi utreddes även en gång till.
Har vari med om flera soc-anmälningar. Problemet är att de knappt verkar ha personal. Deras metoder och deras kunskaper varierar mellan handläggarna de vill inte berätta om det. De kan väldigt lätt få för sig saker utan att riktigt kunna falsifiera, se proportioner eller riktigt hjälpa. De förstör nog mer än de hjälper någon.
Vi hade en klok äldre handläggare först, hon pensionerades. Sedan en ung sur handläggare som blev barnledig. Sedan en medelålders som tröttnat på narkomanfamiljer och sedan tyckte att vi andra problemfamiljer egentligen inte hade några problem. Soc är som en galen cirkus. Akta er noga.
De verkar ha vissa principer. Barn kan aldrig ljuga eller påverkas att säga något som någon vuxen påverkat dem säga. Särskilt de barn som ör över 12 år ska betraktas som självständigt vuxet myndiga. Barnens bästa och lyssna på barn verkar vara deras tjatiga okritiska mantra.
De verkar också snabbt bestämma sig för att en vuxen är god och den andra ond - mamma är ängel/galen och pappan klok/farlig. De har jättesvårt att se gråskalor.
Var mycket behärskad och saklig, som om det var ett projekt på arbetet. Dra er ur så snart som möjligt. Ta hjälp från externa kunniga personer, kanske sjukvården, skolan eller jurist. Ni vuxna i familjen behöver ha gemensam solidarisk klok front, annars kommer Socialen att försöka slå sönder er familj.
Sök på nätet, det finns i stort sett ingen officiell eller informell fakta som pekar på att Socialens arbete gör någon familj nytta.
Dölja? Långt ifrån.
Jag kanske skulle formulerat varför jag tycker dom är ett jävla skämt.
Jag tar min orosanmälan som exempel;
Mitt barn fick antibiotika mot svinkoppor som hen skulle ta i 10 dagar. Efter ett par dagar var det dags för pappa-vecka. Pappan erkänner att han inte gett barnet antibiotikan när det blev min vecka igen.
Svinkopporna hade spridit sig, så det blev en tur till vårdcentralen igen och starta en ny kur med antibiotika.
Samma visa igen, under pappa-veckan fick barnet inte antibiotikan och svinkopporna spred sig igen.
Jag fick nog och gjorde en orosanmälan.
Socialen ringer pappan, som inte svarar. Dom lämnar meddelande utan ett ljud tillbaka. Vad händer? Dom lägger ner det eftersom pappan inte svarar, och det inte var grund nog till en orosanmälan.
Ts om du vill kan du skicka pm till mig så kan jag berätta generellt hur soc jobbar med orosanmälningar. Jag jobbar med det.
Ts om du vill kan du skicka pm till mig så kan jag berätta generellt hur soc jobbar med orosanmälningar. Jag jobbar med det.
Bra att du kom in i tråden. Känner du till statistik eller utvärderingar som visar på att effekterna av Soc verksamhet är till mer nytta än skada för berörda familjer?
Det vore ju sorgligt om detta varken mäts eller diskuteras utan tas för givet. Vi får ju i så fall kanske en falsk trygghet som drabbar de svagaste i samhället, de som bäst behöver socialt stöd från samhället. Empiriskt prövad metod baserad på empirisk aktuell kunskap borde verkligen kunna visas.
Hej. Nej jag vet inte det på rak arm men det jag kan säga som jobbar med detta är att även vi många gånger funderar över om vi gör någon nytta. Det handlar då inte om handläggarna i första hand utan om att systemet är ickefungerande. Vi som jobbar skulle kunna göra så mycket mer och ett bättre jobb om vi inte bakbands i så stor utsträckning. Handlingsutrymmet är minimalt så även resurserna i form av pengar, insatser, personal. Övriga instanser och en hel del privatpersoner tror att vi kan trolla med knäna vilket det ibland också känns som vi gör. Sedan skulle jag också säga att kugghjulen både politiskt och organisatoriskt maler fruktansvärt långsamt.
Då har vi tyvärr samma bild. Detta borde diskuteras politiskt.
Ts om du vill kan du skicka pm till mig så kan jag berätta generellt hur soc jobbar med orosanmälningar. Jag jobbar med det.
hur gör jag det då?
Tryck på mitt namn så att du kommer till min sida, där kan du klicka på skicka meddelande
Ja har försökt. Det står bara att presentationen är privat
Vi fick det en gång. Det kom verkligen som en blixt från klar himmel och vi blev inbokade ett möte där sonen (7 år) skulle vara med. Till honom sa vi att det var ett slags förberedelse för att börja i skolan-besök (för det råkade vara just i närheten av skolstart) där de skulle fråga honom lite om hur han hade det och så.
Väl där kom personalen och en sa att den skulle gå och snacka med barnet och två med oss föräldrar. Strax delades även vi upp i varsitt rum. Väl där frågade personen jag satt med om jag hade någon aning om vad anmälan kunde handla om. Varken jag eller min partner kunde gissa vad det handlade om så jag svamlade ur mig massor av mer eller mindre omöjliga anledningar. Kan det vara för att jag varit sjukskriven och barnen sagt att jag sover hela förmiddagarna så nån hört det och trodde att jag var alkoholiserad? Kan det vara för att min partner reste en massa under några veckor så barnen började gråta var och varannan kväll av längtan och nån hört det och uppfattat det som att barnen gråter sig till sömns jämt? Kan det vara för att sonen har sån oerhörd aptit så nån trott att han inte får mat hemma?
Typ så.
Men det verkar ju handla mest om hur du och exet brister i samverkan inom gemensamma vårdnadsansvaret. Kymigt för barnet men en liten fara i det stora hela. Förlåt, men det verkar som om du är arg på exet. Borde ni inte prata ut respektfullt om hur ni ska agera. Jag håller med om att barnet borde fått medicinen. Men kanske vore frivilliga samverkansssmtal och samverkansavtal hos Familjerätten bättre för er föräldrar och barnen.
Att orosanmäla den andre vårdnadshavaren i onödan brukar inte förbättra situationen för barnen med skilda föräldrar och växelvis boende. Man kan lätt få intrycket att anmälande förälder har överdrivet kontrollbehov eller vill ha nån sorts hämnd... även om jag hoppas att så inte var fallet hos er?
Hoppas att svinkopporna blivit botade. Ingen rolig sjukdom alls.
Fast vad skulle soc göra då? Eftersom du tycker dom är så hemska.....