Abort eller behålla? (Deadline imorgon)

Hej! Vet inte om mitt svar kommer för sent..

Jag har varit i ungefär samma sits. Jag gjorde precis som du, skärmade av och stängde av alla känslor. I mitt fall var var det min sambo som tryckte på om abort, jag själv ville inget annat än att behålla från början. Jag utförde aborten i v 14, det är nu tre år sedan och det är tveklöst det värsta mest ångerfulla jag gjort i hela mitt liv. Efter aborten kom alla borttryckta känslor ikapp och jag hamnade i en krissituation. Jag lever dagligen med tankar om aborten, jag har tappat all livsglädje och känner bara sorg och jag är rädd för att den sorgen kommer att följa mig livet ut. Det här såklart min historia och mina känslor, kanske blir det annorlunda för dig... men snälla, tänk verkligen efter noga vad du vill innerst inne innan du sväljer den där tabletten så du inte för något du kan komma att ånga resten av ditt liv <3

Det går fler tåg.

Och det var på grund av aborterna då eller?

Hade jag fått barn då så hade jag inte kunnat ge mitt barn den bostad jag ville, min make hade inte kunnat vara föräldraledig nån längre tid. Jag hade inte haft ett välbetalt jobb och hade inte kunnat ge mina barn den uppväxt och de hobbys dom har idag. Jag hade inte heller levt med barnets pappa.

Kul att ni lyckades med allt trots åldern :) Men du är medveten om att ni är ett statistiskt undantag? Ett väldigt ovanligt undantag :)

Det är väldigt ovanligt att man tappar fertiliteten på det sättet.

De flesta som inte blir gravida vid 35 hade inte blivit gravida vid 20 heller. Modern forskning visar till och med att svenska kvinnor har som lättast att bli gravida strax över 30.

Fast om du hade en pojkvän när du var 21 så visste du ju inte att det inte var han du skulle leva med resten av livet. Om du visste det, så är din situation annorlunda.
Det är lätt att med backspegel i hand säga att man gjorde rätt, men utan kunskap om framtiden är allt man gör potentiellt lika rätt.
Nu fick du aldrig de fantastiska barn du skulle haft om du skaffat barn tidigt i livet med annan pappa till dem. De barnen fick inte uppleva att under livets gång skaffa gård, häst mm, och tillsammans kunna glädjas åt stegvis framgångar.
Jag förstår att du är glad över dina val och har det bra. Toppen! Det är däremot inte alltid positivt för alla att vänta med barn tills "alla bitar är på plats". Själv önskar jag att jag fått barn tidigare, mellan 25-30 år, för då skulle jag skaffat fler. Nu har jag två som jag fick vid 35 och 38 års ålder, vilket enligt mig är aningen för sent.

Precis. Jag är helt för fri aborträtt för kvinnor , men jag finner oerhört smaklöst när folk försöker övertala / pressa kvinnor att göra abort mot sin vilja och dessutom syftar på forskningar som egentligen säger tvärtom.

JW83 är inte den första på FL som skriver att ? kvinnor känner lättnad efter abort ? men samtidigt glömmer den lilla lilla detaljen att det gäller nästan uteslutande kvinnor som gjorde abort frivilligt.

Det är också vanligt att män / kvinnor som som aldrig gjort abort/kvinnor som gjorde abort frivilligt postar inlägg om att hur lätt och enkelt det är att göra abort.

Det är någonting som bara människor som har erfarenhet kan veta.

Jättebra att TS bokade av aborten.

Oavsett hur hon gör / gjort senare.

Om hon tänker genom situationen och väljer själv att göra abort blir det ändå inte samma sak som om hon gjorde abort helt och hållet mot sin vilja.

Håller helt med.

Om sköterskan på abortmottagningen hade sagt till mig att "enligt forskning kommer du mest sannolikt känna lättnad om ett år" hade det känts som ett hån idag två år senare, med allt dåligt mående jag fått gå och fortfarande går igenom.

För att jämföra med en annan abort jag gjorde som mycket yngre, där jag själv var helt säker på vad jag ville (även om det samtidigt kändes tungt), svalde tablett och lät dem skrapa mig utan några tveksamheter eller protester. DET var en abort som främst gett mig lättnad och väldigt få grubblerier över om det var rätt beslut eller inte. Jag har i princip aldrig ångrat det och tycker fortfarande i det stora hela att det var rätt beslut.

Men ska sägas, även då kände jag efteråt under lång tid en skuld och skam över att ha blivit gravid från första början. Jag var ung då som sagt och ville vänta med barn. Men för mig går det ändå inte att jämföra med om jag istället hade valt att vänta med barn utan att först ha blivit gravid och gjort abort över huvud taget.

Abort innebär inte enbart att "vänta med barn" utan faktiskt att välja bort något som kan bli till ett barn, vilket kan vara ett enormt jobbigt beslut att ta och som man i värsta fall ångrar. Tycker därför det blir lite fel när kvinnor som valt att skaffa barn när de blivit äldre råder yngre till abort, utan att över huvud taget ha upplevt en abort själv och veta vad det kan innebära.

Sedan förstår jag att tanken är god. Det man själv erfarar som det bästa/sämsta alternativet, vill man ju gärna rekommendera/inte rekommendera till andra. Jag som kände enorm tvekan vid min andra abort och som har mått skitdåligt efter det, vill ju inte gärna rekommendera abort till andra kvinnor som känner tvekan. Samtidigt som det gäller för mig att inte allt för mycket gå på mina egna känslor och tänka att min egen erfarenhet ska gälla för alla.

Nu handlar ju tråden om TS och jag tycket det var bra att hon lade aborten åt sidan när hon kände sådan stor tvekan. Jag hoppas att hon kommer fram till det bästa för henne och önskar lycka till :) <3

Hej - vet inte om någon kommer se detta men ville bara säga att jag mår bättre än någonsin med min dotter på två månader bredvid mig. Förlossningen gick alldeles utmärkt och hon har förgyllt varje sekund av mitt liv sedan dess. Tusen tack till er alla ännu en gång och kram från oss två??