Hjälp mig!

Tack för ditt svar! Jag ska ta tag i det här, hintade till hans mentor idag när jag lämnade honom. Jaså du tror att det kan vara autism eller Adhd eller liknande? 

Är det fler som tror det? Jag vill gärna hinna smälta det isåfall i väntan på utredning. Jag vet vilka svårigheter t ex. Autism leder till för barnet så det kommer bli tufft.

Jag tror inte de kommer hitta något dock, han är ju liten och lite busig 

Jag skulle vilja ge återkoppling om dagen. När jag hämtade min son idag så sade mentorn direkt att de skulle ta tag i utredningen via skolhälsoteamet. Tydligen hade han gjort en ganska udda sak idag.

När barnen var ute på rast så uppmärksammade rastvakterna att han sprang och jagade efter något. Han var inte kontaktbar. Det visade sig vara en fjäril. När han fick tag i fjärilen så skrek han det högsta han kunde (alla barn och lärare hörde detta) och ryckte direkt av vingarna från fjärilen och började tugga på den. När den uppmärksammade rastvakten konfronterade honom och frågade varför han gjorde så, log han och visade tänderna som var fulla av fjärilsinnehåll. Efter detta sprang han iväg (Om han skämdes eller var rädd för konsekvenser är oklart)

Brukar era 6åringar också stoppa saker i munnen? 

Trollar du? Det mest oroväckande är väl inte att han stoppar saker i munnen på det sättet (iofs ovanligt för en sexåring), utan att han verkar sakna empati. Brukar han skada smådjur och insekter? Jag skulle vara rejält bekymrad.
Tänker inte autism eller ADHD (han är väl inte hyperaktiv?) utan snarare någon personlighets- eller empatistörning.
Bra att det görs en utredning...

Jag tänker tyvärr någon typ inom det autistiska spektrat baserat på vad du skriver här. MEN är det så att det rör sig om autism (eller annat) vill jag bara påpeka att det inte kommer "symptom" med diagnosen!

Jag förstår som förälder att man vill att ens barn är friska och "normalfungerande" MEN med en diagnos kommer hjälp, stöd och kunskap. Detta både i hemmet, i skolan och fritid.

Skulle det röra sig om någon avvikelse som ger diagnos ger det också dig som vårdnadshavare och sonen rättigheter och många möjligheter till stödinsatser som annars tyvärr är svåra att styrka och få igenom.

Hoppas på att du vänder dig till bup och hör med dem, tänk på att varje dag du väntar innebär en mindre dag för sonen med rätt förutsättningar i vardagen och utbildning.

Alltså, han pratar baklänges på ett otäckt sätt, springer omkring med bajs i händerna samt rycker vingarna av en fjäril och stoppar den sen i munnen.. Om du inte trollar så låter det som att din son är djupt störd. De flesta barn med adhd eller autism beter sig inte på det här sättet. Det låter som taget ur en skräckfilm.

Va? Det kanske verkar så på det jag har tagit upp att han saknar empati men han kan verkligen vara jättegosig och han gillar insekter annars, han brukar ta hand om dem. Tror han fascineras av dem också. 

Jag småträffar en kvinna som är hemma hos oss rätt ofta, han tycker jättemycket om henne också och kramar henne ofta, så han är inte oempatisk. 

Tack för svaret Anonym (m), en utredning är på g, som skolan informerade om och jag har ett jättebra stöd från min flickvän. Jag vill ju mina barns bästa, de är ju allt jag har.

Spännande läsning ...starkt av dig att skriva om det här. Vad händer om du blir arg på honom när han gör äckliga saker ? Jag bara undrar om han reagerar överhuvudtaget? Om du har satt en gräns för honom och talat om att så här gör man inte. Reaktion?

När man kollar igenom allt som är skrivet i tråden så är det ju klart att din son inte är inom normen för normalt beteende.

Mamman finns hon med i bilden?

Upplever hon samma sak?

Känns ju som att pojken saknar någon pusselbit som gör att det inte stämmer riktigt med omdömmet. Autistiska drag?

Kan bli jobbigt för honom och för dig ju äldre han blir och om han faller ur ramen för "normalitet" och då menar jag i en klass i skolan . Hoppas du får bra hjälp och se till att stå på dig ...

Hej och tack för svaret! Jag är inte personen som blir riktigt arg men självklart så säger jag till bestämt, han lyssnar när han känner för det men oftast så skrattar han mest. Den försvarsmekanismen har min äldre son också för er som läst det inlägget.

Mamman finns med i bilden i liten utsträckning men de bor inte hos henne. 
När man kollar igenom allt som är skrivet i tråden så är det ju klart att din son inte är inom normen för normalt beteende.

Updates om dagen: 

Förskoleklassen var ute i skogen och min pojke behövde gå på toa (De var en bit in i skogen så det gick inte att vända) Lärarna har ett extra öga för honom just nu men han fick smita iväg med lite uppsikt då en lärare befann sig en bit ifrån.Han började skrika och skratta så att det ekade i skogen och då såg de att medans han gjorde nummer två så hade han sina händer ihopkåpade under sin rumpa och samtidigt så kastade han utsläppet i en myrstack. Lärarna försökte avbryta hans aktion men han var som manisk vid det tillfället. Det slutade med att en lärare ändå var tvungen att gå tillbaks med honom till skolan för bl.a rengöring.

Till saken är det väl relevant att detta gjorde alla de andra 25 barnen blev röriga och äcklade. Jag tror att det kommer att bli svårare för honom nu att få kompisar i klassen. 

Hej allihopa, jag får tacka för det fina stödet jag har fått från alla som vart involverade. Mycket har hänt sen senast och även om det tar tid så är utredning på full gång. Jag har också insett att min fina pojke är född med några specialgåvor som jag brukar säga.

Jag vill ha så mycket kött på benen som möjligt som underlag till läkarna och barnläkaren av alla dess slag så därför vill jag hjärna bolla idéer med er om vad som anses relevant att ta upp angående beteenden.

Kan ge lite exempel på vad som hände på fritids häromdagen. Min pojke har ständigt 1 eller 2 resurser med sig och har dessvärre inga vänner i skolan. Han gillar som bekant handdockor så efter en välskött dag så lät resurserna honom hålla en föreställning för klassen angående dockteatern. Dessvärre gick det inte så bra för han började utan förvarning springa omkring med handdockorna och bet sina fritidskamrater. Han spottade på dockorna och jagade sen alla med spottet. Som ni kan tänka er så vart det fullständig kalabalik i klassrummet.

Vad tror ni.. Bör man uppmuntra honom att försöka göra en föreställning igen och kanske ha med en tredje resurs? Detta är i princip det enda intresset han har och tänker att det kan vara en god väg att få några vänner på köpet.