Är man misslyckad?
Är man misslyckad om man inte lyckas hålla ihop familjen och skiljer sig/separerar?
Vad tycker ni??
Är man misslyckad om man inte lyckas hålla ihop familjen och skiljer sig/separerar?
Vad tycker ni??
Nej!!! Man kan istället vara oerhört stark som lyckats ta sig ur ett dåligt förhållande.
Man är misslyckad om man slänger bort sitt enda liv i en dålig relation.
Är man misslyckad om man inte lyckas hålla ihop familjen och skiljer sig/separerar?
Vad tycker ni??
Nej varför skulle man vara det? Visst, om man varit en total idiot och misshandlat sin partner/liknande men det lär inte vara den vanligaste orsaken till att folk skiljer sig.
What the fuck? Var det jag som skrev den här tråden? Går igenom samma skit jag. Och ja jag känner mig som ett misslyckande för jag misslyckades med mannens enda uppgift här i livet.
What the fuck? Var det jag som skrev den här tråden? Går igenom samma skit jag. Och ja jag känner mig som ett misslyckande för jag misslyckades med mannens enda uppgift här i livet.
Det beror ju på.
Och mannens enda uppgift här livet är vaddå...?????
Jag hade sett det som ett misslyckande om jag skulle skaffa barn med en kvinna som inte stannar kvar och är trogen hela livet ut, alltså om jag skaffar barn med fel kvinna. Men det gäller bara mig själv, andra människor har jag inga åsikter om.
Jag hade känt mig misslyckad om jagskaffade barn med fel person. Dvs någon som jag inte ville leva ihop med hela livet. Därför väntade jag tills vi hade många år av felfritt förhållande innan barnen kom. Ingen garanti men det ökar chansen avsevärt.
Skaffar man barn som ung eller tidigt i en relation eller i ett svajigt förhållande så bäddar man för separation. Då anser jag att man misslyckats med att ge sin barn de bästa förutsättningarna.
Skilsmässa är inte ett automatiskt misslyckande. Men om man medvetet ökat risken för en framtida situation så har man inte gjort sitt bästa som förälder.